Aftonbladet – 22 februari 1861, sida 1

ver det dunkelblå vattnet, kring hvilket ungdomen . då svärmade. Den stora kedjepolskan. jemte åtskilliga friska. -tremansskicksdansar i torgets hörn hade just börjat, då kapten Rutger ankom. och -kastade glansen af sin förmildrade blick — ty han var ingalunda känslolös för fruntimmer — utåt den lefvande blomsterked-: jan. Men icke :förr hade denna revy bör-. jat än han spratt.till, liksom hade han erhållit en pil i sjelfva hjertat. Han skuggade ögonen med handen. Hvem var hon, hvarifrån kom hon, denna tjusande syn, den sköna herrliga flickan i skarlakansröda kjorteln, med den runda mjuka mid-. jan så behagligt insnörd i brokatlifyet; öppet öfver korsetten? Hvem hade förr sett ett så finblommande ansigte, så strålande bruna: ögon och ett så grant svart hår? Och hvar i verlden fanns väl maken till dessa små föt-ter, som i sinr .genombrutna hvita silkesstrumpor och sina röda paljetterale snipskor, lätt böjda uppåt, gjorde värre åverkan i den unge sjömannens hjerta än bland blommorna och lölven? . Kortligen: -kapten Rutgers stund var slagen — och stark. och våldsam -som hans natur, :så bröt ock kärleken in utan mot-stånd och utan tanke. Har du blifvit solblind, eller; hvad: går åt . dig, bror Rutger? Med: denna fråga slog honom. en bekant på axeln. eHvem är hon?4 blef svaret. Hvem då?2tf Hon i röda klädningen. Kommer hon från, himmelen? : Ahb nej, bara från apteket — det är Falkens hitkomna sv kas sAha — fru Maj des från Uddevalla? ka. en: Falks syster. Sale;