fladdrande nettelduk och trassligt flor: de bestodo vanligen af bjert storblommigt kattun, bredrandigt taft eller indiskt kasimir, ty man lefde i ostindiska kompaniets vackra ålder. f Nu stiga de i sina lätta båtar, och på hvarje holme, som hade en gräsfläck no stor att i sitt sköte kunna upptaga dem oc deras kaffeservis, uppslogo de sitt tjäll och inbjödo sina varande och blifvande beherrskare att dela det med dem och att för ett par timmar glömma sin höga suveränitet vid olammet och lekarna på klipporna, som befästade platsen. Denna del af året var qvinnornas regeringstid, och det så mycket naturligare som många då voro så kallade gräsenkor under sina mäns frånvaro på främmande kuster. En dag var emellertid framför alla öfriga egnad till pladjefest. Det var midsommarsaftonen, då sjelfva torget — kanske ändå med aning om sin blifvande bestämmelse — klädt sig i löf, barrträd och blommor, bland hvilka ungdomen i förtjusande enkelhet dansade kring den högresta majstången, cj det minsta besvärade öfver att takten angafs af endast stadstjenarens fiol och en gammal sjömans ursinniga ruskande på stadsfiskalens tamburdebask. För öfrigt sjöng allt hvad Nf och anda egde af fattigmansbarnen, hvilka hade sin egen ring, så att bergen gålvo eko och meajstångens äggskalshalsband darrade på sin löfbarm. (Forts. följer.) — En jättevarg. En oerhördt stor varg har nyligen blifvit skjuten i en skog vid Houffalize i Belgien. Den vägde 5;, pund var nära 27, alnar lång och något öfver tväfalnar hög ; i hvardera käften hade den 2 stora hug tänder afomkring 3 tums längd; håret var hvitaktigt och svansen kortare än på andra vargar.