det ådragit sig att markisen de Böurqueney, som i er följd af år varit franskt Sändebiid i Wien och deltog i afslutandet af fredeni Zurich, vid ett af senatens senaste sammanträden kastade en återblick på händelserna i Italien, hvari han uttalade lNiflig sympati för påfven och konungen i Neapel, hvaremot!han i starka uttryck angrep Sardinienss Bourqueney har blifvit medlem af adresskomitn, och till honom ansluta sig Canrobert och Barthe, hvaremot minoriteten; Casäbianca och S:t Arnaud, följer den politik, som kejsar Napoleon officielt vidkännes. Inom lagstiftande kåren göra sig likaledes -legitimi stiska tendenser starkt. gällande. :Meningarna om, huru detta fenomen rättast bör förklaras, äro delade. Medan somliga i kamrarnes uppträdande se ett vittnesbörd på, att de äro alldeles ovärdiga den mera inflytelserika roll, som författningsreformen medgifvit åt dem, ochderföre anse önskligt, att kamrarna upplösas-och nya valanställas, antaga andra, att detfinnes ett hemligt aftal mellan den reaktionära -oppositionen och kejsaren; eller med :andra-ordy att kejsaren gifvit kamrarna rättighet attbesluta en adress, endast för att genom deras bistånd komma från den politik, han mera enom händelsernas makt än af egen böjelse T följt i afseende å Italien. Den 10 dennes hölls det sista sammanträdet i Paris i och för redigerandet af det belgisk-franska handelsfördraget. Tidningen Nouvellistet berättar, att en afdelning af 516 schweizare med 2 officerare den 9 dennes ankommo från Neapel till Marseille. En poliskommissarie, understödd af fyra konstaplar, förhindrade den främmande truppen att landstiga, till dess slutligen schweiziska konsuln, derom underrättad, blandade sig i saken. Vicomte de la Gutronnidres nya broehyr anmäldes af den halfofficiella tidningen Patrie, ett par dagar innan den utkom, i följande ort : Den nya brochyr, som har titeln 4La France, Rome et Vltalie4 utgifves i eget namn af dess författare; statsrådet hr vicomte de la Guronniere, hvilken har sig anförtrodd den allmänna ledningen af tryckerier och bokhandel inom inrikes minisveren. De kamrarna meddelade diplomatiska. dokumenterna hå spridt klart Tjus i Frankrikes underhandlingar med detromerska hofvet. Herr de la Guronnitres skrift har för ändamål att komplettera denna demonstration och göra Frankrike och Europa till skiljedomare. ENGLAND. Bland de dokumenter, som blifvit framlagda för parlamentet, finnes en not från lord John Russell till Englands sändebud i Paris, lord Cowley, angående den franska broschyren om Venetiens försäljning. Lorden uttalar sig ieke mot denna plan, utan finner tvärtom, att den efter en kortare eller längre tid kan få praktisk betydelse, men gör några välgrundade invändningar mot en antydan i broschyren, att ett slags europeisk högsta domstol borde inrättas, in-, för hvilken alla tvistigheter skola biläggas. Det är ej svårt, säger den engelske utri kesministern, att under de många fraser, hvari detta förslag inhöljer sig, upptäcka en gammal fiende till Europas sjelfständighet. En domstol, som gör anspråk på att representera alla nationer och omfatta alla intressen, skulle snart bli medelpunkten för intriger och utbildas till en organ för de djerfvaste. och minst grannlaga bland de ledande makterna. Dess beslut skulle riktas mot alla sjelfständiga institutioner och all tankefrihet; de gamla bålverken för yttranderätt och frihet skulle förkättras såsom barbariska och feodala, hvarje individuelt yttrande fördömas såsom. ett missbruk af yttranderätt och frihet. Till lycka för: Europa gå de tendenser, som under -sistlidet år gjorde sig gällande, i en heltannan riktning. Lord Russell finner den franska planen farlig isynnerhet för de mindre makterna, hvilkas oberoende England-under de sista århundradena, med undantag af få och korta tidrymder, förfäktat. Denna not är för öfrigt icke blott af intresse på grund af sitt innehåll, äfven anledningen fill densamma förtjenar uppmärksamhet; kabinettet i London gör nemligen franska regeringen ansvarig för de politiska broschyrer, som, utkomma i Paris, och besvarar dem, såsom om de uttalade kejsarens åsigter. Lord John Russell vill således ej taga till godo de förklaringar, som franska regeringen många gånger afgifvit, att hon alldeles icke kan åtaga sig något ansvar för de broschyrer som utgifvas i Frankrike, emedan resslagstiftningen i afseende å dessa tillåter stor frihet, en omständighet, hvilken å andra sidan icke förhindrat, att åtskilliga broschyrer blifvit tagna i beslag och -undertryckta före utgifningen. Fruktansvärda stormar ha den 10 och: 11 dennes rasat, vid. Storbritanniens kuster. och förorsakat många fartygs förlisning och förluster af många menniskolif. ..Ensamt -mellan Shields och Whitby antagas omkring 50 fartyg ha förlist.. En: nyligen anskaffa räddningsbåt, som, efter att fyra gånger. ha varit ute och räddatskeppsbesättningar; åter gick ut. för femte gången, förolyckades, hvarvid 12 man af dess besättning, af hvilka 11 voro familjfäder, tillsatte. lifvet i flera tusen menniskors åsyn och på-mindre än ett halft