Aftonbladet – 20 februari 1861, sida 3

Article Image
advokatliskal Rydqvist ansåg utgöra en ändring i stadgarne och derför kunde synas besynnerligt, i anledning hvaraf hr Boheman erinrade, att om än åtgärden vore ovanlig, så afsåg den dock en ovanlig man. Förslaget beslöts skola, sedan det, på sätt stadgårne föreskrifver, skriftligen inlemnats. i nästkommande akademisammankomst behandlas. I anledning af föreningens inom Skaraborgs län till trädgårdsodlingens befrämjande hos K. M:t mgifna ansökan om efti årligt statsanslag af 3 rdr, hade akademiens trädgårdsafdelning, till hvilken skrift velsen öfverlemnats, utlåtit sig, att tvennt likartade ansökningar förekommit, nemligern från Upsala län år 1854 och frän Stockholm? län år 1856. Den förra hade förordats, den sednare afstyrkts, af den orsak att vid förstnämnde tillfälle hade hushållmingssällsIskapen ännu icke kommit i åtnjutande af den andel i bränvinsminuteringsafgiften. som rikets ständer sedermera beviljat dem, och ansågs ätt a pa numera borde åf berörde medel lemna under: stöd för befrämjandet af ifrågavarande föreningars verksamhet, hvilken åsigt af akaI demien gillades. ÅA komiterades vägnar, som haft i upp: I drag att afgifva utlåtande öfver en inkommen täflingsskrift jemte ritning rörande landiI mannabyggnader, redogjorde öfverste Stål för skriftens innehåll, vitsordande författarens vårma intresse för saken, men påpekade de befintliga bristerna och ansåg dessa vara af den beskaffenhet, att den utsatta belöningen icke kunde författaren tilldelas. EmeHertid och då frågan var af stor vigt, föreslogo komiterade att täflingsämnet ännu :ett år Å skulle hållas öppet, och att om icke der: efter täflingsskrifter, som kunde belönas, Jinkommo, så skulle smärre premier utsättas för täflingsskrifter och : ritningar å ländtmannabyggnader af mindre omfång. Förslaget remitterades till förvaltningsutskottet. Professor Lovn, som erhållit uppdrag att afgifva utlåtande i anledning af det från K.1 M:t till akademien inkomna förständigande att inkomma med förslag till användande af det anslag — 1000 rdr årligen — som sistförsamlade ständer beviljat till vetenskapliga undersökningar rörande Afiskerierna, meddelade, att K. M:t 1858 åt akademien uppdragit gå i författning om undersökning af fiskerierna både vid Östersjöns svenska kuster och synnerligast uti sötvattnen, med tillämpning af de grunder som professör Sundevall derföre uppgifvit; att ärendet al akademien öfverlemnats till friherre Cederström och professor Loven; att studeränden Widegren sommarn 1859 i afseende på fiskerier och fiskfaunan m. m. undersökt Luleå och Torneå elfvars vattendrag; ati berättelse derom afgifvits och i akademiens handlingar är intagen; att hr Widegren förliden sommar verkställt likartade och -omständliga undersökningar i Wettern med omkringliggande trakter, hvarom berättelse snart skulle inkomma; att genom dessa undersökningar af Wettern åtskilliga omständigheter af vetenskapligt intresse blifvit närmare bekanta rörande fiskarternas geografiska utbredning och härkomst, hvarfore det syntes påkalladt att, vid den fortsättning af forskningarne som det förnyade anslaget medgifver, undersökningen af Wettern och Wenern med deras omgifningar fullföljes, i enlighet med de af professor Sundevall uppgjorda frunder, hvilka erfarenheten bevisat vara lämpliga; att äfven ettannatområde af sjöar och floder t. ex. Mälarens och Hjelmarens samt vidare Dalelfvens bör blifva på lika sätt undersökta; att jemväl undersökning bör företagas dels utefter Sverges Östersjökust och fortsättas från den trakt der professor Sundevallsundersökningar inom Stockholms läns skärgård slutade, och -dels särskildt omfattände Gotland och det omgifvande hafvet. . Särskildt förordades ett sätt att gå till väga, det nemligen att undersökningen om ett och samma fiske fullföljes genöm olika delar af landet, helst af samma person. BSålunda skulle det våra af stor vigt att forskningar blefvo anställda rörande äålfisket, hvilket företer så många outredda förhållanden. Slutligen tillkännagal hr Lovån sig under instundande sommarskola sysselsätta 2 å 3 personer i olika trakter för de ifrågavarande undersökningarne. Professor Lovåns ofvananförda förslag blef icke af akademien gilladt. Derefter meddelade professor Lovån ett referat af intendenten Malms till akademien insända naturhistoriska studier, spevielt med hänsyn till en deriförekommande uppsats rörande fiskerifrågan, hvilken behandlades i, dialog form mellan en obekant, en fiskare och en landtbrukare4, Den förste fungerår såsom upplysare och rådgifvare åt de sednare. Skriften tyckes för öfrigt gå ut på alt välment popularisera åtskilliga naturvetenskapliga hypoteser. Professor Alex. Miller redogjorde för den kemiska analysen af några vid sista sammankomsten till honom öfverlemnade prof på Bakers guano, inlemnad af friherre Lagerheim och brukspatron Bergelin. Med vänsyn till priset ansågs dessa guanosorters värde såsom gödningsmedel underlägset benmjöl, åtminstone då sådant kan erhållas till nu gångbart pris. För handläggning afsådana ärenden, hvilika-i följd af K. rt särskilda remiss-till akademiens förvaltningskomite öfverlemnas, skall densamma enligt stadgarne förstärkas ; med två för kunskap och erfarenhet i det I egentliga landtbruket utmärkta ledåmöter; dertill föreslogs nu, i och för val i nästa i sammahkomst, kongl. sekreteraren Odelberg, i brukspatron Bergelin, friherre Raab och dei partementschefen Tauvon, samt till supplejanter: grefve Liljencrantz Och assessör Didron. Från den fabrik på Lilla Essingen, som : eges af herrar Wallberg och Berglund, hade -NA dd ss ÅAR SA AR ID UK EO I SR AN Kv rn märn -— KR RR FR RT F

20 februari 1861, sida 3

Thumbnail