Aftonbladet – 19 februari 1861, sida 2

Nu än ett glas i ett enda drag Och i fält nästa timma redan, Ty om hin håle tar oss i dag, Så tar han oss inte sedan! — Nu var gärdet uppgifvet! Hela doktorsartiet var öfvertrumfadt, och. skräddaren blef buren i triumf. Ifrån detta ögonblick talte två och tre på en gång, så nu var det omöjligt att följa förhandlingarne längre. . Morgonen derpå bröt det löst på fullt allvar. Det var en stor. dag i Mäusebättels historia! Vädret var utmärkt vackert. Man skall kanske inte tro det, men väderleken är mycket vigtig i fråga om en revolution, ty en dugtig regnskur verkar nästan mera nedslående än ett karteschregn. Platsen utanför slottet var alldeles kolsvart af menniskor. Alla borgare i hela Mäusebittel hade infunnit sig, och de flesta hade tagit hustrur och barn, drängar och pigor med sig. Det var en riktig landstorm, och förskräcklig att åse. kn och annan hade bössa och sabel, andra gammaldags hillebarder, men de Åesta voro beväpnade med. hötjufvor, störar och dylika mordinstrumenter. . Många hade kommit obeväpnade och hade bara tänkt att vara åskådare, men hänförelsen smittade dem snart och gjorde dem till deltagare i upproret. När man hör så många skrika, så kan man inte låta bli att skrika med — i Mäusebättel. Först skrek man: Ned med monopolerna! — så voro der några som ropade: Ned med konsumtionen! och andra som skreko: Ned med censuren! — slutligen var det en röst som vrålade: Ned med polismästaren! .— Han. var nemligen den som fick skulden både för monopolerna;, konsumtionen och censuren, och derför instämde alla: Lefve frihetca! Ned med