Aftonbladet – 16 februari 1861, sida 2

;ående införandet af gevärsexercis vid skoorna, afstyrkt sådan. En af lärarne, adunktenBlomqvist, har dock afgifvitsen ut: örlig reservation, hvari han på det amplae förordat ej allenast exercis vid läroverket, utan, äfven en och annan, fältmanöver för, skolungdomen . i .sällskap med barnen från närliggande skoldistrikter. — Uddevallas frivilliga skarpskyttekår har redan börjat sina vapenöfningar, och besagnas-dervid -skolungdomens gevär. Lokal har kostnadsfritt upplåtits i hotel Phoenix. — Med öfverskrift Ett ord i folkbeväpningsfrågan? ; har kyrkoherden Otterström i Ransberg till Mariestads Weckoblad insändt en varta uppmanmg till bildande af ån fölkbeväpning inom kommunerna på landet i Westergötland. Vi återgifva derur följande: En särskild anledning att deltaga i folkbeväpningen halva westgötarne deri, att centralförsvaret i farans stund blir förlagdt. till: denna landsdel... I en sådan stund kommer: ju Carlsborg att tilll förvarande emottaga:; hvad staten -har vigtigast och dyrbarast. Westgötarne, allmänt i vapen såsom öfvadet skarpskyttar, skulle bilda en så stark lefvande vall omhbring, -centralfästningen, att öfriga försvarskrafter skulle i det längsta kunna odeladt användas på andra punkter: Med sberömvärdt, nit hafva städerna börjat organisera skyttegillen: Men hvad vill deraf blitva, om ej folkbeväpningsidgen tränger fram och gör sig gällande hos vår kraftfulla allmoge? I England kan London med några andra städer uppställa hundratusen skärpskyttar, men detta oaktadt börjar man der väpna sig äfven på landsbygden just derföre att saken är en nationalsak. Det är ock ensamt för. westgötaallmogens räkning, som jag. velat uttala detta ord, ölvertygad, att det samla mannamodet och fosterlandskärleken ej skola förneka sig, om saken blir känd och ur sin rätta synpunkt uppfpttads Ransberg, der ett gevär finnes i hvarje köja och i många bondehus två, tre, der den manliga befolkningen i ållmänhet redan jär skjutvan, har frågan-om allmän be ning för ett högre ändamål blifvit af allmogen omfattad med mycken värma, och dess redbaraste män. hafva. trädt i spetsen för hvad somskan och bör göras. Man bör dock ingenstädes vänta, att idgen genast rycker med sig alla, men mycket är vunnet med. det första korporalskapets bildande inom hvarje kommun. Måtte Gud bevara oss för att en öfverhängande fara och nöd skulle behöfvas, för att öppna ögonen på dem, som blunda för dess möjlighet!