Aftonbladet – 14 februari 1861, sida 3

OLLI IOVLATIAD DIR SG BREDA 2 bHollla YOU So ners vård: Ytterligare nägra ord om konung Oscars minnesvård. Till redaktionen af Aftonbladet. I Dagbladet för den 13 Februari finnes införd en artikel angående uppresandet d. en minnesvård åt konung Oscar I. Anförandet i sin helhet vore alltför långt att besvara, helst som deri förekommer så mycket som saknar all mening och som endast har de granna fraser, kring hvilka det är insvept, att tacka för att man icke genast ser hela dess ihålighet. Såsom exempel härpå må endast anföras uttrycket: att aBirger arl befriade qvinnan från det finare barbariets fjettrar, som i moraliskt, intellektuelt och medborgerligt hänseende förtryckte henne. Antingen vet icke O—a hvad hon sjelf säger, eller också är hon okunnig om hvad finare barbari vill säga. Birger borttog den råaste formen deraf, då han förbjöd att bortröfva qvinnan från sina anförvandter — men från de fjettrarX, som tvinga henne i moraliskt, intellektuelt och medborgerligt hänseende, är hon ännu ingalunda fri; de, som haft hedern att lossa på dessa bojor, äro först Oscar I, då han tillsammans med ri kets ständer myndiggjorde henne, och nu sednast rikets församlade ständer, genom ätt anvisa medel till en läroanstalt för qvinnor. Men tvistom icke om olika skrifsätt; hvarje författare har sitt. Låtom ;oss bland all denna grannlåt fästa oss vid ett par uppgifter, som äro grundlösa och som säkert tillkommit af misstag (något som troligen är fallet med hela adressen), men som kunna -missleda en godtrogen publik. ; O—a2a säger alt första tanken under alla de gemensamma öfverläggningarne mellan gvinnor i Stockholm var att genom .subskription anskaffa medel till uppresandet af en rmminnesstod åt konung Oscar I. Detta låter storartadt, men är beklagligen ett. misstag. . Alla dessa gemensamma öfverläggningar inskränka sig till 2; den.ena uti början af November uti De la Croixs salong, den andra hos en af direktricerna i början af denna månad. Hvad som blifvit uträttadt på dessa sammankomster, derom vet man ännu ingenting annat än Yryktesvistt — men nog tyckas meningarne varit delade i afseende på minnesstoden, enär man af en insändare i Dagbladet, som tecknar sig B., upplyses om att de namn, som stå under adressen, icke. äro,egenhändigt undertecknade, samt. af en annan insändare i Aftonbladet, att de äro ditsatta emot uttryckligt förbehåll. I nästa punkt framlyser O—as tanke temligen bjert, då hon anför såsom ett skäl hvarför stoden skulle resas, att intet exemel på något dylikt finnes i verldshistorien. Väl möjligt — vi känna icke verldshistorien så väl, att icke O—a kan ha rätt — men vi hafva ännu allsicke sett Catt hela den;qvinliga. delen af nationen rest sig, ochyvi tänka bättre om Sverges ädla döttrar än att de skulle kunna hänföras af tanken på en offentlig staty, då dessutom just nu erbjudas dem ett tillfälle att verka i en långt ädlare riktning; och då det borde vara temligen af: gjordt, att resandet af offentliga ärestoder, d. v. s. nationalmonumenter, hädanefter måste vara nationen förbehållet. Vi afråda dessutom på det allvarligaste qvinnorna att följa den väg som O—a föreslår, då hon helst öppet altsäger sig all bjelp af herrar. Är det ändå icke i sjeltva verket männernay som få släppa till medlen? Och är det icke då billigt, att de få ha något ord med ilaget? Halva vi icke ännu i alltför triskt minne huru det går, då man vill: genomföra principen: Inga herrar, inga herrar; och oförklarligt är, huru O—a kan. vilja träda i mamsell Delands fotspår. Om. qvinnorna, verkligen fatta det enhälliga beslut attbidraga. till en minnesgärd åt konung Oscar, må de förena sig med den aktade direktion, som erbjudit sig att upptaga dem ibland sig. De kunna åstadkomma en minnesvärd åt den ädle monarken, som säkert mest skulle öf-; verensstämma med hans önskningar, om man nu kunde förnimma dem. Vore det icke ädlare om hälften af Sverges qvinnor gåfve sina 25 öre till ett lasarett, der, om blott några, obotligt sjuka, under förträfflig vård kunde vinna den lindring i sina. plågor, hvarom de : hittills förgäfves anropatsbättre lottade likar! Adla, svenska qvinnor! Måtten I lyssna till medlidandets och kärlekens röster i edra egna bjertan och skänken åt sjuklingen de medel I kunnen undvara! Enda medlet att åstadkomma något varaktigt godt består uti att förena alla spridda krafter till ett gemensamt mål. Uppträden icke med falsk sjelfständighet, trotsande, utan verken nu som alltid i förening med männen till ett gemensamt mål: understödjandet af den lidande menskligheten. En svensk qvinna. TEKNISK TIDNING. Tunneln genom Mont Cenis. — Borrade brunnar i öknen Sahara. —ETelegrafienjfrån Kina genom Ryssland. .— j Teaterbelysning. — Fotografiska manuskripter.