Aftonbladet – 14 februari 1861, sida 1

STOCKHOLM den 14 Febr. Gaöta är taget! Denna vigtiga nyhet, som telegrafen 1 dag hitfört, har här, liksom öfverallt der man känner sympatier för det fria Italien, blifvit mottagen med liflig glädje. Härigenom är i sjelfva verket inseglet satt på Italiens sjelfständighet och ienhet. Så länge den bourbonske despoten jännu hade fotfäste uti en vrå af sitt fordna rike, måste detta ha till följd reaktionära stämplingar och oroligheter och hindra ett högtidligt proklamerande af ett stort, enigt och fritt konungarike Italien: Nu skolanationens representanter icke dröja att inför Europa uttala sin vilja och sitt beslut i detta hänseende och de kunnadervid med eftertryck hänvisa till frihetens och sjelfstänidighetens fait accompli, som det torde bli något svårt ätven för de afvogt sinnade makterna att icke erkänna. ; Bourbonernas despotiska välde är nu fullständigt störtadt, och det skulle vara lika fåfängligt att tänka på dess återupprättande som att vilja samla och hopfoga smulorna af de bastioner och kruthus i Gaöta, som blifvit sprängda genom piemontesiska mörsare. Bomba-dynastien har på det lumpnaste och snöpligaste sätt. afträdt från historiens skådeplats, och detär ett fåfängt besvär, då vägra reaktionära. och legitimistiska kotterier söka inbilla sig sjelfva och andra, att de sista månadernas händelser varit i någon mån egnade att höja dess reputation. : Blotta ryktet om Garibaldis annalkande var tillräckligt att hals öfver hufvud jaga den unge despoten från sin hufvudstad, och om sedermera blygsel öfver, den snart sagdt otroliga feghet, som hanhade visat, jemte häns beskyddares, Österrikes och Rysslands, upp maningar, förmådde honom att samla omkring sie återstoden af sina legoknektar och söka hålla stånd i Gaöta, så innebär detta under förevarande omständigheter ;ingenting, som kan anses i ringaste mån hedrande. Det blir tvärtom en outplånlig skam för exkonungen af Neapel, liksom för hans beskyddare, att de ansett det lämpligt alt ännu några tusen soldaters lif skulle offras och en stad förstöras, endast för det ändamålet att det sedermera skulle kunna heta att han — sedan det i alla händelser var för sent — hade visat en smula manlighet. Till intet har denna för ett så eländigt syftemål framkallade : blodsutgjutelse gagnat exkonungen; till intet — utom till att ytterligare brännmärka hans Karakter — ha de af honom framkallade, på rent banditmanår bedrifna rörelserna i Abruzzerna tjenat. Allt har varit fåfängt, till och med den skrymtande tyrannens löften och. försäkringar, att han nu uppriktigt skulle omfatta det konstitutionella systemet och af ingenting låta förmå sig att beträda en annan bana. Allt hvad ån företog sig för det ena eller andra syftemålet kom för sent. Hans öde var :ohjelpligen afgjordt och han har måst, androm till varnagel, böta både för sina egna och sina förfäders många synder och förgripelser möt folket. ; Måhända har man i åtskilliga kabinetter hoppats, att Gaöta skulle kunna hålla sig till våren och att detta skulle : underlätta de möjligheter, som kunde yppa si för ett reaktionärt inflytande på Italien; sådant fall har den politik, som vill spjerna emot den naturliga utvecklingen och hindra ett ädelt folks pånyttfödelse; lidit ett väsentligt afbräck. Italienarne skola icke ett ögonblick längre tveka att sjelfva bestämma öfver sitt lands förhållanden, i enlighet med sina naturliga intressen, onh de skola dervid, i känslan af sin rätt och kraft, föga bry sig öm diplomatiska invändningar. RT RR NR Ky