Aftonbladet – 12 februari 1861, sida 3

vidare I rsök med nya kanoner, så har man likväl i Frankrik kommit till. den bestämda åsigt, att denna bakladdningskanon med lavett är den bästa som man der känner, hvilket är särdeles bestämdt uttryckt i de officiella rapporterna. Man skjuter ännu med denna kanon: 2. Ett st. 12 och en half fots lång refflad bakladdningskanon med lavett till engelska regeringen. Denna kanons reffling skulle fullbordas i England sedan försöken visat den fTordertne formen på refflorna, hvarföre äfven reffelmaskinen åtföljde kanonen till Woolwich. Då de preliminära försöken med 2:ne refflor visade att det behöfdes fyra, så anhölls om ytterligare 2:ne refflors uthyfling, men detta afslogs utan vidare förklaring, och då löjtnant Engström slutligen anhöll om kanonens sprängning, för att åtminstone få visa dess styrka, si lät man tydligen förstå, att då engelska regeringen etalt kanonen, så hade uppfinnaren ej vidare med den att beställa. Det erkändes likväl officielt vid den sista skjutningen, då löjtnant Engström var närvarande, att kulan gick med ett enda undantåg alltid med spetsen förut, att bakladdningen gick bra och höll väl tätt. Kanonen finnes ännu oskadad, men någon vidare skjutning lär ej komma i fråga. 3. Ett st. 72-pundig .bombkanon, som förändrats från framladdningstill. bakladdningskanon, till Norge. Jemförelseskjutningen med denna kanon och en Wahrendorffs bakladdningskanon i Kristiania hösten 1557 har orsakat den förutnämnde större profbeställningen från Norge. . Slutligen få vi omnämna, att både ifrån Österrike, Belgien och Spanien ingått förfrågningar, på grund af de lyckliga resultaten iFrankrike, och att löjtnant Engström förliden vinter haft i officielt uppdrag från franska sjöministern att uppgöra ritningar till nya kanoner för franska flottan, försedda med hans bakladdningsattiralj, men med den nyantagna franska refflingsmetoden; detta uppdrag blef genast utfördt och ritningarne afsända.