Aftonbladet – 12 februari 1861, sida 1

het och ungdomlighet från så mången ung qvinnay, innan hon ännu hunnit samla vinterförråden, som ersätta hvad som med hvar dag förloras. Adelgunda stod beredd på att blifva gammal, och just derföre kom åldern: icke, ty denna gäst är nyckfull, infinner sig helst der den är objuden och: oväntad, ovälkommen och sedd med ondt ö sexton år i dag, sade en af fruarna, när middagssällskapet börjat samla sig; ty när dessa ibland inte veta huru de skola få folk att trochvad de sjelfva vilja, så gå de förunderliga vägar: g Ja, hom är väl icke mer än en tjugoett å tjugotvå år, :sade em äldre herre, som blott Mdhrägade sina ögon. Hi, hi, hilf sade damen, hon är entre trente quarante, samt så oändligen väl konserverad. Men det är ju: alldeles obegripligt att hon ej blifvit gift, när hon är så rik. Hon. är myndig, sköter sjelf sin stora egendom; och kanske frukta . ungherrarne att väl få en herre och husbonde i denna-dam, om hon blef deras fru; men icke. någon kassakista, till hvilken: de: hade nyckeln: Det tror jag är orsaken att hon ännu går ogift, och att icke ens den här Stockholmsresan och allt hvad grefvinnan X och generalskan O. gjort för att: producera henne, hjelpt till någonting, utan nu är detta ett afskedskalas för henne, och i öfvermorgon återvänder hon till sin provins med alldeles oförrättadt ärende, lika oförlofvad som hon kom.t ; Så talade en: dam vid en. herre, hennes bordsgranne, medan: denne sörplade i. sig denheta soppan och emellanåt såg på Adelgwidas vackra hufvud; som i spegeln, fastän upp och nedy icke såg ut:som enduperad; ga SÅ. Å Fröken Lindenau ser ut som hon je