Aftonbladet – 11 februari 1861, sida 1

saknat all grund och att verkligen ätskulira demonstrationer egt rum. Anledningen hår varit den kraftiga erinran man nyligen erhållit om den fullständiga saknaden af tryck frihet, i det den nya veckotidningen Courritr du Dimanche för en artikel erhållit en värrling och dess redaktör, hr Ganesio, som är född wallach, blifvit förständigadatt inom 24 timmar lemna Paris och ofördröjligeh begifva sig utom kejsarrikets. gränser; Detta blad har på kort tid förvärfvat sig mycket anseende för det på en:gång fri rhodiga samt värdiga och sansade sätt; livarpå det fört talan för ällmän folkfriliet i Europa och för ett konstitutionelt system i Frankrike. Det hade till medärbetare nå gra af Frankrikes berömdaste publicister uf af den rent liberala skolan, en PrevostParadol,, Eugene Pelletan, E. Regnault m. fl. Åtgärden har derföre framkallat stor sensation i Paris, och Sigele, mot hvilket blad 4Courrier du dimanche polemiserade uti den ifrågavarande artikeln, har till öch med: vågat framkasta några ogillande örd öfver Ganescos utvisning. Ett antal studenler infann sig också på Courrier du dimanehes4. byrå och ropadelefve för redaktören, hvilket hade tillföljd åtskilliga arresteringar. Af sednare notiser finner man att demonstrationen haft något större utsträckting, ätt: deltagarnes-åntal uppgick till 1500 samt att man: ropat: SKefve tryckfriheten! Ned med pascha Persigny ! Den artikel i fCourrier du dimanche, som gifvit anledning till allt, detta; förekommer 1 veckolidningens: nr för den (27 Jennari oclv afslutas med följande ord, som förmödligen ärö de, hvilka väckt ånstöt: Det är icke blott för Italien utan ck för Frankrike som vi af hufvudaxiometi vår politik,. denmenskliga individens okränkbarhet, draga den ytterligare slutsatsen; att framåtskridandet för de politiska instilutionerna helt och hållet består uti att bilda kadrer, tillräckligt böjliga, rörliga och föränderliga för att alla nya politiska ideer, utgångna från det personliga initiativet, må kunna lätt sprida sig, kring sig gruppera tänkände minoriteter, framställas till majoriteternas antagande, först inom landet, derpå inom parlamentet och sålunda öfvergå i agarne. .Häraf blir en nödvändig följd, att det aldrig funnits och, harn man än-måställw till; aldrig kommer att finnas något Giviliserande despotism och något progressivt envälde. En enväldig regering kan visserligen, så länge hon är ny, bland massan ef de ideer, som förut blifvit satta i omlopp; utvälja en eller två och verkliggöra tdeseu, men på grund af sjelfva sitt väsende förfalskar eHer förlamar hön alla de öfrigas cirkulation, och. dödar i sjelfva roten eller förhindrar knoppningen af dem som äro färdiga attoslå ut... Vi ha mycket läst om orth lika aycket tänkt öfver de olyckor som ärabbat Frankrike under tidskiften, som ligga oss ganska nära, till följd af den förbittrade strilen emellan det kollektiva väsendet och inividen samt den ytterliga olikheten emellan slatensrättigheter och medborgarens. Till och med under landets bästa tider, den parlamentariska perioden, ha Frankrikes institutioner varit i en punkt felaktiga. De medgåfvo nemligen j annat än en ganska inskränkt, ntstan hunpen plats åt det personliga iniiiativet och åt massornas representation. Denna lucka gjorde att regeringen, emedan hon var parlamentarisk, d. v. s. fri, framkaldde ett omätligt behof al reformer af alla slag, och då :hon ej förmådde fullkomligt tillfredsställa detta behof, tycktes vara overksam, stillastående, i trots af ganska verkliga, ganska fruktbärande, ganska lyckliga förändringar. Det var denna slags molsägelse,. denna otillräcklighet, som blef den klippa, hvaruppå hon strandade: Vi önska sålunda icke et: fulikoimligt återställande af de fordna politiska formerna, som voro behäftade med ett grundlyte. Vi önska nya förmer, och detta är Orsaken, hvarföre Yi bilda. ett nytt parti. Det vore öfrerflödigt att -här teckna ; vårt styrelseideal; -det må vara nog att bär blott nämna; attdet skulle ha till ändamål att verkligtöra: SE Politisk frihet, d. v. s, icke blott den omskränkta ektiningen för olika opinioner, utan otk införandet ef ella de institutioner, i hvilka medborgåres och medborgareföreningårs initiativ kan fimia en ia. ket till en börjen innebär en fullkomlig ömstöpning af det administrativa systemet samt en utvidgning af de munieipala och departementala rättigheterna, så att man alltid må: kunna inom hvarje ort 1å reda på befolkningens reformsträfvande ech Frånkrikesprogressiva lif; ED fullständig religiös frihet i stället för den blotta toleransen för de tillåtna kullerna-och en följd af åtgärder i tramåtoående riktning, som ofelbart skulle leda till upphäfvandet af alla slags konkördater och Kyrkans fullkomliga skiljande från staten; En verklig och lefvande näringsoch handelsirihet, hvilken ej blott förutsätter ett frihandelssystem (i sjelfva verket blott en liten detalj af frågan), utim älven en genomgripande förändring af de Huvarande kreditanstalterna och -skäpandet uf alldeles nya sådana. . Det är .genom krediten utan monopol; genom sa sociationsväsendet utan några i förväg lagda hinder och genom garantier för redbarhet i spekulatiönsverksamheten. som . demokraticn Kan kämpa emot penningens feodalvälde och som den allmännga moralen skall utkräfva sin alltför sena hämnd för dagens nesliga finansoperationer; : . : Den internationelia friheten, det vill säga uppställandet al non-interyemtions-grundsatsen i hvarje fall der ej våld utölvas uf:ett folk mot ett annat. Med andra ord-insättandet af medbörgerliga elementer; och cen medborgerlig anda i de militärasställe; freFree km a