Aftonbladet – 9 februari 1861, sida 3

ungsläsning eller på: annat sätt-inkemta sågorlunda, bekantskap med politiska ären ien; och; . med; ..denpolitiska terminologien bör, kunna: följa, utgifvarens framställning: Inledningen, framställeri allmänhetnstatens den ochj,ändamål samt visar,den medbor serliga rn, pligten; atts känna, älska! och ar eta. för. sitt fädernesland, I den första uppsatsen, redogör utgifvarer ör. uppkomsten. af de olika! statsförfattninarne och deras utveckling. .Henkarakte I riserar -hufvudarternal,af,dem:. enväldet, få väldet och. folkväldet meddess wigtigaste I 1yvanser, Han sätter. folkväldel förnuftigtvis såsom; idealet, mensbestrider icke att äfven I on på detsamma grundad monarkisk styrelse: orm, såsom! öfvergångs-stadium, förmår ut tta-mycket ,godt. till. folkfrihetens och folkiyckans, -befrämjaudes . Hanvaflandlar tem. I igen . utförligt komunelstyrelsens cvigt soeh jördelar. för, dandet: 1. motsats-dillvdet för: iderfliga centralisations-systemet Den andra; artikeln. itmehåller. en öfver blick; af svenskar folkets. :och-de särskilda riksståndens historia,--den suveräna konun: gamaktens.. inflytande. på fäderneslandets öden, samt revolutionen af 1809 och: upp: komsten , af. våra, närvarande grundlagar: De första, fem sidorna af: denna afhandling visa. i mästerlig korthet: och klarhet huru det gått till att folketsvurgamla makt under tidernas lopp halkat i händerna på de mo: derna -stånden. och. påhvilken -bedräglig grund ståndsförsvararnes skär för nuvarande representationsgeform hyvila. --Derefter granskas .medvtillbörlig skärpa ståndens karakter. och: verksamhet....Den ur. deras .splitt: ring, egennytta eller vanmakt uppvuxna suveräna. maktens. förderfliga följder inleda redogörelsen för, 1809 -års:-revolution och dess I följder: våra nusgällande grundlagar. äftet slutar. med att meddela-bondeståndets .-skrifvelse.i representationsfrågani. Utgifvaren uttrycker. härvid: sm öfvertygelse, icke blott att-tiden är fullkomligt inne för en dylik reform; utan äfven sin tro, ait det är endast på den af komiten ängifna demokratiska basis: sämfälda val; utan afseende på ståndseller klassförhållanden, som en fullgiltig representationsteform i vårt land är utförbar och numera kan tillvinna sig nationens allmänna sympatier. Vi lyekönska utgifvaren lika mycket som allmänheten till denna början af ett behöfligt och gagneligt arbete, hvilket utan tvifvel skall i sin förtsättfing. och då det kommer in på mera konkreta ämnen, Bblifvc mindre doktrinärt än det nödvändigtvis måsi vara så. länge. det afhandlar de politiska grunderna: ; — En ganska intressant litterär nyhet från Norge är Ilustreret Nyhedsblads Nytaarsgavc för 1861, en liten volym om; 87 sid. .,8:0. innehållande åtskilliga goda saker. både i bundem och obunden stil; och alla bärande vittne omden nationella tendens, som gör sig gällande inom den nyaste norska litteräturen. Så fiber mån bär några af P. Chr. Asbjörnsen (Huldreeventyrens utgifvare) örfattade skildringar från em resa som har ojort med-ett norskt örlogsfartyg till Medelhafvet; der ham hade tillfälle att göra en ut(lygt in i Marocko, och bland annat meddelar några särdeles lifliga Marockanske Jagt. historier; Vidare finner man här CErinringer fra min: Hembygd -afL. Daae, innehållande åtskilliga sägner från Kvinesdalei i sydvestliga Norge; Touristliv i Fjeldete af Theodor Kjerulf, hvari författaren, jemtc skildringar från Tjellbygden, tillika ger oss en bild af det sätt, hvarpå de utländska turisterna fara fram, mottaga. intryck och inhemta. underrättelser; slutligen ett par vackrav diktervafi Welhaven, 4 sånger ad. Th. Rördam samt eh i det nya norska: språket författad dikt af A. O: Vinje. — Under några år har i Norge utgifvits en tidning med namnet Dölen, hvilken varit skrifven uti ett särskildt språk, nemligen ett slags norska, som dess utgifvare, herr O. Vinje, sammanlagat ur de särskilda nörska folkdialekterna. och. hvarvid han icke nöjt sig med att upptaga egendomliga och betecknande ord, utan äfven ansett det såsom en nationel fordran att de vårdslösade och klumpiga formerna skulle få inträde i det nya da hvarigenom framställningen, då den gällt andra ämnen än skildringar ur folklifyvet, fått en viss anstrykning af plumphet och löjlighet till och med iallmogens ögon, Denna stidning upphörde under förlidet år af brist på uppmuntran. .Nu har herr Vinje såsom ersättning åt prenumeranter utgifvit ett häfte reseskildringar från kröningstidensistlidne sommar, affattade i samma nya språk och med titel SFerdaminni. fraa Sumaren 18604, Att döma af en mycket satirisk och rolig anmälan iTllustreret Nyhedsblad lärer författarens personlighet,. som lärer förete många mycket egendomliga sidor, i åtskilligt påminnande om en för icke längesedan bortgången äldre svensk publicist, lifslefvande framträda i detta arbete, och slutomdömet blir,. att författaren trots en något bred. afhandlingsmässig förståndighet här och der, i. det hela ar skrifvit så, att imgen somälskar ett godt skratt. med. godt samvete kan låta vara att läsa hans bok. — Danske sagoberättaren H.: OC. Andersen kommer. snart att. låta höra af sig, Man har nemligen att till våren af honom Vänta en ny samling SEventyr og historier, innehållande: i Polv med Posten — Skarnbassen — Hvad Fatter gjör, vr altid. det Rigtige — De Vises Steen — Sneemanden — I Andegaarden — Poesiens nye Aarhundrede. — Hertig Fredrik August Wilkelm Carl äfi Braunscliweig-Liineburg, hvilken vistas i Paris och ;står till disposition samt Fort mligaet sysselätter sig att Putsa sina diamanter, hyaraf han ;ger en utmärkt och mycket dyrbar samling, har inskat göra den förnäma verlden bekant med! ina skatter och deras herrliga egenskaper. I letta syftemål har han en förteckning itver, samlingen, ett qvartband på 268 sidor, smakfullt tryckt på utmärkt papperi tusen exemlär... Den höge författaren har all anledning ut vara nöjd med sitt arbete, men så kom räkingen. Hans kongl. Höghet bjöd en tredjedel få fordrade summan, oktryckaren ville ej MORSE dT, rss Fr ERE RR a 1