Aftonbladet – 9 februari 1861, sida 3

men Tha SA TTT AT LIRA FTV ORT. MIT. at Så lugn hat hans lefnadsbana. varit; att det, ehuru han. nu är enbland Englands beröm daste mäny: är svårt att gifva ovetenskapligt personer: ett begrepp: om störheten af hans Jorbete oeh nyttan af hans upptäckter. Tj dessa ha varit 7de,små begynnelser, uw hvilka störa händelser .uppsta:? Med. lika storsckreft somanspråkslöshetocharghön MM sig! utvalt -de-svåraste gremarna af den fysiska vetenskapens! upptäckten af det ömsesidiga förhållandet Mellan värme, ljus, magnetism, och. elektricitet. Han är känd för sin ..djerfya. forskning och osinaförsigtige slutsatser; chan besitter skarpsinne att utänka och händighet att atiöra. Det kän så långsamt med hans upptäckter, men han är pålitlig i allt hvad han gör; han är I derföre af utomordentligt. värde för. vetenskapsmän. En konklusion df Faraday kär man antaga, utan att pröfva den. Hans frihet-frånprål, hans sanningskärlek ochrings .anke-om sig sjelf, men höga tanke om sin vetenskap äro, allmänt kända och erkända. menshedersbevisningär ha uppsökt honom. aan ickesdemsos Hans undersökningar äro, såsom sagdt; rent vetenskrpliga och af Mera nytta för egentliga vetcnskapsmän än ör den stora allmänheten. Ar 1821 uppäckte han detömsesidiga zotstionsförhållan. let mellan, en magnetisk. pol, och--eu -eleksriskaström, år 11823 läran oms gåsarternes sondensation.:År: 1829 uppfann han det ilara och starka glas) sön Vurit af så utom;rdentligt, stort gagn vid de mägnetiska rö1en. . Ar 1831. offentliggjordes shansiundersökningar -omelektriciteten. i -Philosoplical ransactions; då han dörst visade elektricitesens utveckling af magnetism. I ÅT 1846 tr äjöll han både den köngliga och Rumtordsnedaljenför sina upptäckter om diamagneismen, och,.magnetismens.inflytande. på Jjuseb. 1347 beskref-han:syrets magnetiska sarakter och det magnetiska förhållandet irellan lågan och gåsarterna; sedan den tilen har han ständigt fortsatt sina uindersökaingar, ständigt vid re fullföljt sina vigtiga upptäckter, hyarje år hållitföreläsningar öfver -sin: vetenskap. ochi allas riktningar utredt den renavkärlek till övetenskapen; söm städse lågav så värm i hansbröst P många år Ka direktörerna för det köngl. institutet förmått en utmärkt professor att hålla. sex julföreläsningar lör. ungdomen. De sista åtta åren-char professor, Faraday fullgjort .detta yärf med--en anspråkslöshet ochsförmåga; somcej nogkunnwprisas. Man: kan ej tänka Big: större njutning för-den, söm är road ar vetenskapliga undersökningar, än att bevista en körs: af. dessa föreläsningar. Det -är också: intressant att betraktade unga -åhörarne — prinsar af kungligt blod, europeiskt ryktbåra vetenskapsmän; blifyande tertigar och grefvar, vackra fruntimmer och oråhäriga professörer, ilriga studenter, eldade af varm, kärlek till vetenskapen, kemister, doktorer, skalder, jurister, och. vittra män; upptaga-rynglingarnesplats och sitta midtibland demsoVis höra alla tillsungdomen då vi åhöra Faraday: Den gamle mannen är verkligen vältalig, hån är Sokrates i symposion — Objudna komma de goda till de godas gästabud, sade denne: filosof till Aristodemos. Till dessa förståndets gästabud strömmar lärda och olärda i mängd, ifvade af kärlek till. Guds underfulla verk. Faraday är den bästa lärare för de unga, ty. han är sjelf ung till själen. Lyssna till hans röst, då han förtäljer vetenskapens: herrliga idrotter, glöm hans fårade ansigte och silfverhvita-.hår;betrakta blott; hans raskhet, iflighet och vänliga, strålande ögon, Hans hjertlighet och fäderliga röst, då han redogör för hvarje under och bevisar det behändikt med. ett öfvertygande experiment, och duskall, ej förundra dig öfver: den trollkraftt han besitter, och icke tvifla på, atthan ännv är Vika ifrig isin vetenskapliga forskning, som då han nedskref föreläsningarna och Davy. smålog åt den tro han nu.i ett halt irhundrade praktiskt. pröfvat, att vetenskapen gör menniskorna älskvärda och ädel: simmade: Och ädelsinnad är ban mot den framålsträfvande studenten, redobogen att hjelpa och vänlig i sitt uppförande; hans eget vcenskapliga medyetande väcktes genom -Davys föreläsningar; det är omöjligt att sägg wura många kemister Fäåradeyhar CN strat, eller huru mycket framtiden skall hå ionom att läcka för, likasom nutiden kar acka Davy för att den har Faraday. Han ir vänlig, men låter ej blända sig afnågor wmumbug; då mancantörde stora namn såson; stöd för-en orimlig mening, framträdde Fa: aday oförskräcktzoch kämpade motdårskaens spridning. Han försatte de blinda anrängarne Är ett dilemmåssom gjorde den ika löjliga, hurv de än vände sig. Den ågo sur dåliga ställning och ha aldrig för åtit filosofen; Klappandarne och de s. k. nedia voro. alltför skröpliga väsen för at unna uthärda en vetenskapsmans underökning. s : Störa summor ha, såsom det uppgifves. Nlifvit erbjudna för manuskrij tet ll Fara lays föreläsningar för ungdomen, men hu ar hittills; blygsamt afstagit anbuden. Sex öreläsningars öfver: naturkrafternw Offentlig jördes i fjor i n förträfflig upplaga af Tu Jrockes, men vi tro tj alt förfallaren her ågon materiel vinst deraf. Hans flärdlösa, öppna och kärleksrika le! ad bör vara den bästa vederläggning afd: oktriner tidens eyniei uppstana. — Här hi cett exempel på, huru döden icke blifvi elönad med: en förgylld vagn och totuser måret. Han bar varit cn arbetare hela sit: fo -Gudshargifvit honom en ren entusiasm: ombibehållit sig oförändrad tillslutets Har arv hedrat de titler och sällskap, som herat honom, Eller rättare Sabdt, hun har herat. hela mensklighefen, ty ban har. vise ss ett lif af oafbrutet arbete, hvilket vari ritt från diktan oelotraktan efter imekt-oc) AST. ng i ner Care. tr JlN rn -— 0 nu