Aftonbladet – 8 februari 1861, sida 2

a f dels på svenska delspå latin reducerats till 55, hvilka fullindig och: godkänd -studentexamen nu genomsätt. Kanslern har beviljat domprosten Knös under au ingångna termin samt professor Lindblad unlet innevarande Februari månad ledighet från len med deras särskilda lärarebefattningar förbundna Törelgsningaskyldiphien Kanslern har med bifall till konsistoriets framställning förordnatteologie adjunkten Cornelius uti äfven under nu ingångna läsetermin bestrida le föreläsningar och examina, som tillhöra den K SEE professionen inom teologiska fakulteten. 7 lÄfvenså har kanslern på konsistoriets förslag förordnat teologie adjunkten Myrberg att äfven adder denna termin upprätthålla de domprosten Knös såsom . professor tillhörande föreläsningår. TU. P) i —— — I Helsingborgsposten läses: Svenska skonerten Clara, kapten ROR hemmma i Malmö, på resa från Hartlepool till hemorten, måste i anseende till is i Sundet inlöpa i Helsingörs hamn den 16 sistl. Januari, men råkade vid inloppet till nämnde hamn, att fastna i drifisen och dref med denna omkring od half mil norr om Helsingör, då den strandåde: i närheten af Hammarmöllan, men blef zenom hjelp från land åter flott och inbogserad tll Helsingör: Savitidigt med Clara afgingo RE från Hartlepool skonertarne Axel; kapten. Larsson, Hemma i Malmö och Frithioff, kåpten Pyk, hemma härstädes, till Malmö, alla d stenkol, men måste, den förre efter en lång och besvärlig resa, den 23 söka hamn i Wargö i närheten af Göteborg och den sednare efter att. hafva varit infrusen i Schelderviken bogseras i Halsa hamn, hvarest den ännu qvarligger. Skonerten Alexander, kapten Knutsson, hema i Malmöcoch tillhörig samma redare som del förut nämnda: skonertarna tClara och Axel, här, förnågra dagar sedan, på resa från England till hemorten; måst-anlöpa Helsingör, der dentills väderleken det medgifverfår qvarligga. — Tidningen Upsala berättar följande 30rgliga händelse: iDen 9 sistliden. månad inträffade vid Dannemora grufvor. att grufarbetaren Jonas Hasselquist nedstörtade i en af grufvorna från en balja hvari han skulle nedstiga, och genast afled. Vid på stället: hållen undorsökning rörande orsakerna till olycshändelsen har utrönts, att Hasselquist jemte tvenne andra arbetare, C. Åkerblom och S.; Wahlberg, skulle; för arbetes förrättande, med samme balja nedstiga uti en å södra fältet belägen gruföppning, Kapteni kallad, hvilken grufva är femtiosex famnar djup och vintertiden öfvertäckt för köldens utestängande, så att öppning endast är lemnad för de upp och nedgående haljarna. till följd, hvaraf på några famnars djup från öppningen råder fullkomligt mörker, och måste arbetet utföras vid bloss. På hålfva vägen till grufvans botten hade de då mött den uppåt gående med malm fyllda baljan och då förmärkt, att den nedgående baljan, hyari de befunno-sig, på något sätt fastnat vid den uppåt gående, hvarigenom den förra, innan orsaken i mörkret kunde utrönas, omstjelpte. Åkerblom och Wahlberg fasthöllo sig dock, med hufvudena hängande nedåt, vid baljan och linån, men den nära femtioåriga Hasselquist, söm snart förlorade krafterna, måste inom kort släppa sitt tag och nedstörtade till grufbottnen. Emellertid hade vid de i fara stadde arbetarnes rop uppfordringsmaskinen stoppat och började att åter nedfira den uppåt gående baljan, då det befanns att en vid den andra fästad fissel (en smal lina, hvarmed: baljan ledes till orterna) slingrat sig kring den nppgåendes uppfordringslina och förorsakat omstjelpningen; men sedan baljan återtagit sin rätta ställning: lossades fisseln och Akerblom och Wahlberg uppkommo oskadade. -Hasselquists döda kropp uppfordrades genast, då det befanns att båda benen voro afslagne och densamma för öfrigt illa sönderbråkad. Af tjenstemännen på stället intygades att de omförmälde grufarbetarne ej voro af starka drycker öfverlastade, att nedstigandet skedde på vanligt sätt samt att någon felaktighet i vindspelet eller dess skötsel icke varit orsak till olyckshändelsen, som helt och hället måste tillskrifvas de nedstigande arbetarnessoförsigtighet att icke i baljan inhala fisseln samt att de ej. begagnade tända.bloss. .I anledving häraf har den.anordning nu blifvit vid grufvan vidtagen, att fisseln icke fästes vid baljan, utan löper fritt medelsten ring vid uppfordringslinän. — Tillverkningarna år 1860 vid rikets samtliga bomullsspinnerier äro, för lån i maoufakturdiskonten, angifna till följande belopp: Strömma ... — 788,581 I värde rdr rmt 637,293. Kampenhof 719,429 ; 463,612. Rydal..:s... 1,311557. 4 950,100. almö ..... 1;161,127 840.897. Sjuntorp.... 411.020 352,100. Strömsbro.. 1,436,280 , 1,117,595. Jonsered. ... — 349,515 , 306,388. Anderstorp 547.175 , 399,790. Rosendal ... — 711.966 ; 563,982. k 83,870. Er g 698.169. Ahlafors.... vh 332,681. Carlsberg .. — 423,423 , , 321.979. Rosenlund Garhlestad 1,699,460 : 1,416,595. Harg annu. 628, . . 537,532. Berg r.l..sa. 1,165,606 ? 988,104. I. Holmen...... 1,121,687 877,216.Å. Thorshag .. . 530,876 , ? 405,922. 14,375,773 värde rdr rmt 11,293,825. OT Å Kalmar cellfängelse ha under sistlidet år förvarats 639 fångar, hvaraf 610 ransakningsoch 29 transportfångar. Af förstnämnde antal hafva, enligt fångläkarens, doktor Ekmans till pare JO rdsstyrelsen afgifna rapport; inalles 275 under årets lopp: behöft läkarevård; dock anmärkes att om en och samma person flera gånger varit under behandling, hår han ock flera gånger blifvit uppförd bland de sjukas antal, hvilket förklarar orsaken, hvarföre detta synes så stort. Äfven anmärker doktor E., att fångarne ofta påkalla läkarehjelp för åkommor af så föga betydenhet. att han är öfverty, ad, det patienterne, om de vore på fri fot, säkerligen ej skulle rådfråga någon läkare. Angående bröstsjuka, hvilkas antal uppgått till ej mindre än 52, anmärker doktor E. att flere af dem, som längt före sin ankomst till fängelset haft svår hosta, efter en längre tids vistande i fängelset varit nästan. alldeles fria från sitt onda, dock befaras att detta efter någon tids åtnjuten frihet torde återkomma. — Sedan snart fyra år tillbaka har ej något dödsfall timat inom fängelset. Doktor E. upprepar sin redan förut uttalade, på 46 års erfarenhet stödda åsigt, att allt hvad som göres för att förändra tjufvar till redbara samhbällsVa. a AR AR a rt RA CV fr En jod fn rt RR. YA En DA Ek Fä band fö ft Jr TR EN TRÖREN ERR B RE ån EE EEE