Aftonbladet – 7 februari 1861, sida 3

makt syntes helt och hållet förlamad. äras Folkökningen 1 Förenta Staterna. Om den hotande upplösningen af Förenta Staterna verkligen skulle försiggå, skola deras medborgare vid sjelfva krisen i deras öden få en särskild anledning att öfvertänka denna politiska inrättnings storhet och glans, hvilken de just nu upplöst. Året för skilsmessan har äfven varit året för folkräkningen. I samma ögonblick förbundsregeringen mottog det sjelfständiga Carolinas sändebud, mottog hon äfven från unionens särskilda stater uppgifter om folkmängden och folkökningen. Blott för åttonde gången efter förbundets uppkomst och nu måhände för sista gången i dess historia har der stora republiken låtit räkna folkmängden. Hon har räknat och klassificerat sina medborgare, beräknat sin förkofran och upprättat förteckning öfver sin tillväxt, och nu tyckes hon ha bestämt sig för alt sluta sin tillvaro. Hennes framsteg hafva varit större än hennes egna styresmär kunnat beräkna. För tio år sedan, då den sjunde folkräkningen skedde, företogo. sig några amerikanare att göra ett öfverslag öfver den sannolika folkmängden år 1860. De beräknade att Förenta BStaternas folkstock vid den tidpunkt, som nu inträdt, skulle inalles uppgå till 31,095,535 menniskor. Beräkningen Har verkligen slagit in, till och med med en liten förhöjning. Folknummern är 31,374,856. På en sådan tillökning har man aldrig haft exempel i Europas gamla stater. Tillväxten under årtiondet har utgjort inemot 8,000,000 eller 35 procent. De statistiska uppgifterna från provinserna äro i några fall alldeles förvånande. Ej blott enskilda städer, utan hela stater ha fått sin folknummer fördubblad, och Chicago har till och med nära fyrdubblat sin tllkmängd: År 1850 utgjorde denna mindre än 30,000 innevånare; nu uppgår den till 110,000. Staten Newyork har ökats med omkring 800,000, Pennsylvanien med 600,000, Massachusetts med 400,000 och Illinois med föga mindre än en million menniskor; I nordveststaterna har tillökningen varit utomordentligt stor. De tre staterna Michigan, Wisconsin och Jowa hade år 1850 knappt .flera innevånare tillsammans, än Wisconsin nu ensam har. Jowa hade år 1850 en folkmängd af 192,214 personer, då den nu räknar: 676,435. Amerikanarne ådagalägga en viss rivalitetsanda vid dessa beräkningar, hvilken är ganska lustig. De räkna sin folkmängd, såsom de räkna sina valmän, och längta efter sina folkräknares förteckningar, lika mycket som engelsmännen efter lordmayorns tillkännagifvande dagen efter en het valstrid mellan whigs och tories. Den sista folkräkningen råkade göra Cincinnati underlägset S:t Louis med 2119 personer i den stora national-folkräkningen. ess medborgare protesterade mot resultatet, begärde en granskning och föranstaltade sjelf va en särskild folkräkning, för att kontrollera de officiella siffrorna. Denna åtgärd förlänade dem en afgjord seger. De upptäckte att de blifvit uppskattade 11,233 innevånare för -litet, och öfverändakastade således S:t Louis majoritet med 8000 personer sig till godo. Det kan ej vara öfverraskande för någon att erfara, det de södra staterna stå efter de norra i dessa statistiska förhållanden; men kontrasten är ej alldeles så stör som det vid första ögonköetet vill synas. De sydvestia staterna gå framåt alldeles som de nordvestra och af samma skäl — att hela befolkningen har en dragnings:raft åt vester. Något tvifvel kan likväl ej uppstå om att unionens fristater i allmänhet äro öfverlägsna i styrka. En förteckning har blifvit uppgjord å 21 stora städer, som genom sin folkmängd och sin betydenhet äro berättigade att räknas till första klassen, och af dessa förkusta 15 slafveriet och endast 6 tillåta det. På hela denna lista finnes blott en stad, som verkligen minskats i folknummern sedan 1850, och denna enda är Charleston, sätet för den nuvarande resningen. Tillökningen i slafvarnes antal är ej fullt så stor som den var mellan åren 1840 och 1850, men likväl större än mellan 1830 och 1840. Den belöper sig till ungefär 600.000. En enda .rubrik af skenbart ringa betydelse i dessa statistiska uppgifter förklarar för oss hela den kamp mellan norden och södern, som nu hotar med så fruktansvärda der. ?Folkmängden i territorierna? ani2es inalles uppgå till 384,856 personer hvilket ej är stort mer än folknummern ensamt i staden Brooklyn, och mindre än I ?hiladelphia; men det så glest befolkade lanlets ytinnehåll är Tföga, om ens något, nindre än alla unionens organiserade staiers sammanlagda ytinnehåll Hvem är det d som jutande af dess: ypperliga tillfällen till i I .olk skola ega de kull kona i