Wasa-monumentet i Utmeland. Rörande det tillstånd hvari nämnde monument befinner sig meddelar Dagligt Allehanda i sitt gårdagsnummer följande af särskilda besigtningsmän afgifna lugnande berättelse: Sedan bestyrelsen för Wasa-monumentet i Utmeland, med anledning af en artikel i Nya Dagligt Allehanda för den 10 i denna månad, innehållande den uppgift att monumentet saknade behörig tillsyn och att till följd häraf, genom försummad eldning och luftvexling, husets väggar skulle vara betäckta med is och de på väggarna upphängda dyrbara taflorna redan vara af fuktighet ganska illa medfarna, anmodat hr kronofogden Kjellin i Mora att ombesörja undersökning af förhållandet, har hr Kjellin, hvilken gemensamt med hr kontraktsprosten och ledamoten af k. mnordstjerneorden A. Källström redan till nämnde Håraie insändt svaromål å berörde beskyllning och följaktligen ansett sig jäfvig att den sålunda begärda undersökningen. utföra, hemstält, att undertecknade ville å ort och ställe göra oss förvissade om rätta förhål-. landet samt deröfver afgifva skriftligt utlåtande, hvilken hemställan vi ansett oss, till sakens ut-. redande och allmänhetens lugnande, böra efterkomma och samvetsgrannt fullgöra. Beträffande först ifrågavarande bygnads och deruti befintliga taflors nuvarande tillstånd, så voro sjelfva stenväggarne både utoch invändigt öfverdragna med en tunn betäckning af rimfrost, taflorna deremot fullkomligt isoch fuktfria, hvarjemte dessa, i motsats. mot ofvanåberopade tidningsartikels innehåll, icke alltsedan cras uppsättning tycktes af fukt eller annan anledning hafva lidit den allra ringaste skada. id derefter företagen besigtning af den under monumentets bygnader varande källaren befunnos luckorna uver sjelfva nedgången, hvilka tillika utgöra en del af tafvelrummets golf, vara undersidan beklädda med ett mera än tumstjockt lager af rimfrost, hvilken äfven betäckte trappstegen och hvalfvet i besagda källare, dock så att detta lager blef allt mindre, ju längre ned man kom, och alldeles upphörde på källarhvalfvets nedra del och källarens botten, hvarest termometern utvisade 2 graders värme, medan den yttre luftens temperatur var 3 gr. under fryspunkten. Den i källaren befintliga värmeapparaten består af en jernkamin, 2 fot hög och 33 tum i omkrets, försedd med en rörledning af jernplåt om 3!, tums diameter, hvilken ledning .Iippgår genom tafvelrummets golf till ungefir 3 fots höjd öfver detsamma, derefter passerar tvärt öfver rummet och slutar med ett i bygnadens motsatta vägg anbragt vertikalt rör. Hela längden af den inuti rummet varande del af denna rörledning utgör 21 fot: ; . ti G: Nermans tidskrift för bygnadskonst och ingeniörvetenskap sid. 164 finnes om Wasa-monumentet anfördt att, för åstadkommande af luftvexling, ornamenterna i öfversta inre taklisten äro genombrutna, äfvensom att taflorna skola vara fästade med gångjern för att kunna om vintern ännu mera skiljas från väggarna. Dessa uppgifter böra så till vida rättas, att uftvexlingen inuti rummet endast åstadkommer enom några bakom taflorna anbragta öppningar 1 den inre väggen, hvilka kommunicera med andra öppningar i den yttre murens nedersta del. samt att taflorna hänga på krokar, visserliger med ett emellan väggen och dessa taflor befintligt luftrum, men icke kunna medelst gängjen eller annan inrättning derifrån ytterligare skiljas För vår del betviflande, att äfven med en vida större och ändamålsenligare värmeapparat, är den nu befintliga, skulle i monumentshuset kunn: erhållas en värmegrad, som vore tillräcklig, för att under vintern skydda detta rum och deruti varande taflor för fukt och rimfrost, åtminstone så länge som bygnadens inre del genom ofvan: nämnda inrättning för befrämjande af luftvexling står i öppen och obehindrad kommunikation med yttre luften, våga Vi tro, att eldning