Aftonbladet – 6 februari 1861, sida 1

Och nu bröt hon än ett sigill. Det var från en grannfru, som bad Adelgunda, efter oändligen mycket krus och krumbugter, skicka henne profver på alla sorter tyger och köpa henne en tmarkist för — 3 rdr. Den goda frun, sade Ernst skrattande, ror visst att markiser spela lika dålig roll här nu som under franska revolutionen, efter hon tror de finnas för så godt köp. Emellertid bröt Beatrix ännu ett bref, och det var från Adelgundas inspektor och lydde som följer: eNådig fröken! Här står väl till. All gröda är uppkommen och ser vacker ut; god höskörd få vi. Ullen afsänd till Norrköping, smör och ost till Axvall. All säd såld och väl betald; vargarne tagit ett får och en qvigkalf; en ko död, och en oxe bröt benet af sig — måsle slagtas; grisarne vilja dö, och orimligt med strykare och fattiga, och jag har arbete: åt alla, såsom fröken befallt, men icke hver tionde stannar, utan när de välättsig mätw barka de utaf och gifva arbetet fan. : Hvarmed jag har den nåden ödmjukligen teckna Carl Svensson. i PS Inict svar från Begeberg än. i fvet är ju klassiskt, sade Beatrix. : hvilken sällhet utt få alvälta allt detta på min tillkommande man, sade Adelgundu leende: eNu ha vi ett med en horribel pig Det ör någon intrig med falsk utanskrift, sade Beatrix. uJa, se efter, bad Ade! i Beatrix bröt och lä derskyriften, hvaraf kb i t mor Anna; Adelgunc vda förträffiiga huskållerskay och i följantv tcnua ordalag var det affalladt; fuststafning och interpunktering äro något ändrade.