Aftonbladet – 5 februari 1861, sida 1

TEE OST IS ITE TTT SETT fa del I ot. il krånglarens piga, Hon går aldrig från sin utsago, att hon kände igen Mathisen, fastän han var svärtad, och att hon tydligen sett hans gröna naglar, som han äfven har, emedan han, som du vet, är kopparslagare.4 Ernsb hade rufligt svårt att med sina tankar följa förbroderris ord; som han i alla fall hört många gånger och som förut hade haft ett visst intresse för honom, så länge han ej hade så mycket att tänka på för egen del, men: nu må ingen förtycka honom, om han hade svårt att rycka sina tankar från Adelgundas älskliga bild till kopparslagare Mathisens gröna naglar. Ja, det är besynnerligt allt det der, och. jag förstår ej hvad -utgång det slutligen skall få, om icke flera vittnen: och nya omständigheter tillkomma; sade Ernst, men tog på samma gång godnatt af farbrodern, innan denne skulle hmna att återkomma på sitt älsklingsämne; Att nu i ett panorama framställa alla Adelgundas och Ernsts sofvande och vakande drömmar om framtiden, det skulle måhända blifva den vackraste tafla, som någon skådat;: ty Eden målas dock alltid med : sitt otäcka suräpple och sin infama orm, och här finns intetdera Men — vi måla ej gerna drömmar. Det är. nog många som doppa penhan i etern och måla luftbilder; nen — en. tanka blott då och då, en och annan. verklig lifvets företeelse, och desså hvarken af de granna och herrliga eller i något fullkomliga, utan bristfälliga och klena drag, med så många skarpa skuggor, såsom allt här i lifvet måste vara, för att vi icke-skola älska det alltför mycket, utan anse det som en försal utan soffa, stolar och HKvilöplatser, utan förfriskning för sinnena, och der ingen säll känsla kan finnas, mer än. den man bär med sig i samvetets innersta kabinett. Vi bry oss såledös dåj: om att framställa drömmar, utan gå direkte till andra dagens förmiddag, när klockan slog tolf i.S:t Clara. ; Just. då:stod den gamle lagmannen, lika