Aftonbladet – 4 februari 1861, sida 3

sig rörande sättet att bringa de sedan 1549 utfärdade lagarne till en giltighet, som nu förnekas dem i landet, emedan ingen landtdag varit hörd öfver dem. Deak förordade dervid att de gåmla ungerska lagarne skulle återupplifvas, dock utan att derigenom skulle upphätvas de efter de nya lagarnes utfärdande i, enlighet med dem ingångna enskilda förbindelser. Melezer yrkade deremot, att de gamla ungerska lagarne skulle helt och hållet återställas och ville af de nya blott bibehålla notariatsoch avicitetsförordningarne, emedan dessa eljest skulle saknas. Ghiczy fordrade också en obetingad återställelse med retroaktiv verkan, varande detta, enligt hans åsigt, en konstitutionell nödvändighet ; det kunde ske derigenom att hela lagskipningen blefve hvilande intill dess att landtdag sammanträdt och fattat beslut rörande lagarne. Töth föreslog af politiska skäl att: österrikiska strafflagen och tryckfrihetsförordningen skulle . förklaras ogiltiga. Temesvars vallar förstärkas med jordverk No palisader samt bestyckas, allt med största ifver. De vapen, som i Donaufurstendömena to gos i beslag från sardinska fartyg på Donauoden, ha ännu icke blifvit utlemnade till sardinska regeringen; emellertid förvaras de på säkert ställe, och kanhända blifva de i sinom tid derifrån behändigt lemnade i händerna på ungrarne, till hvilka de voro bestämda. Ungrarne i Bueharest ropa att furst Couza har förrådt dem och hota honom oförtäckt. Man tror dock att furst Couza fortfarande är anhängare af den unger rörelsen och blott refvat segel för en diplomatiska stormen, som de äf honom beskyddade revolutionärernas djerfhet och oförsigtighet hade väckt upp emot honom. SPANIEN. Regeringen i Madrid har förklarat för ogrundad berättelsen om att drottning Fsabella skulle hafva sändt penningar till Gaöta. Uti denna förklaring tillägges, att spanska sändebudet kommer att. stanna qvar hos konung Frans HH, så länge denne icke aflägsnar sig från neapolitanskt område. Marockanska staden Tetuan kommer att fortfarande hållas besatt af spaniorerna, till dess Marocko full jort alla de i fredsfördraget bestämda vilkoren. 3 ITALIEN. : En ledande artikel uti tidningen SOpinione för den 25 Jan. innehåller följande: Cavours program har uti Italien atgjord majoritet för sig. Italien hotas ej af yttre fiender; faran hotar deremot från dessa inre sekter, hvilka kalla sig för frihetens apostlar, men kunde ändå sätta rig 0 i brand uti all fyra väderstrecken, och hvilka blott begagna lösen: Italien och Victor Emanuel, såsom ett provisoriskt medel tills deras republikanska rop Gud och folket? kan höjas. För Italiens välfärds skull måste förbundet med Frankrike upprätthållas och kriget mot Österrike undvikas. Payst, uppgifver, att general Bosco skall ställa sig i spetsen för den bourbonska resningen i provinserna, för att anfalla sardin ska belägringshären 1 ryggen. Hans plan skall stå i samband med en ihela konungariket organiserad sammansvärjning mot piemontesarne. De spanska fregatterna hade, på samma ång som den franska eskadern, lemnat aötas redd. Rörande bombarderingen berättas, att ett eller två sardinska skepp blifvit skjutna i sank af fästningens batterier. En bomb hade nedfallit å ett piemontesiskt krutmagasin, dödat 15 och sårat flera piemontesare. Uti en korrespondens från Turin af den 24 Jan. heter det bland annat: Med Frankrike har man numera allt skäl att vara tillfreds. Napoleon UI synes helt och hållet taga sin hand från Trans I, såsom man tinner af följande: Österrikes, Sachsens, Bayerns och Spaniens sändebud, äfvensom den påflige nuncien, hafva, då de qvarstannat uti Gaöta, gjort detta, icke blott i afsigt att ingifva Frans II mod, mutan äfven för att om möjligt framkalla nya svårigheter. Då nemligen skeppet La Mouette hade lemrat Guötas hamn, besvärade sig de nämnde herrarne hos hertigen af Grammont och anhöllo om, att han måtte sända dem ett krigsskepp, hvarpå de kunde rädda sina efickter och legationens pepper. Hr Grammhont pjorde förirågningar i Paris, och crLöll det besked, ett ej något ekepp skulle indas, jemte förklarmg, att då diplomaterna långt förut vetat, alt flottan skulle feå, så hade de kunnat. vidtaga sina förighetsmått medan det var tid. Corridre -mercantile? meddelar ett telerom, enligt hvilket sardinurnes eld, så väl i lendsidan som från ekadem, varit mycket kraftig. Persanos eskader hade den 23 om morgonen tvingat alla. hamnbatterierna till tystnad. Från Turin törmäles, att belägingshären demaskerat nya batterier närmare stningsmurarne, hvaraf ett på 450 alnars afstånd, hvilket tedan det tvingat bourbonernas eld till tystnad, började skjuta bresch på murarne. Nå Sardinske krigsministern Fanti har hos republiken San Marino reklamerat flera kistor yllda med vapen, hvilka Garibaldi deponeat derstädes efter det misslyckade fälttåget 1849. Ett moldauiskt ångfartyg hade ankommit ill-Genua3 med en skara ungerska flyktingar från Donaufurstendömena. Uti. Rom vistas för närvarande omkring 6500bourbonska dynastien tillgifna familjer, som flyktat från neapolitanskt område. Dessa hade den 16 Januari firat konung Frans II:s födelsedag genom en af dem gemensamt tillställd lysande fest. De som stodo ispetsen för denna tillställning hade i andledning deraf blifvit hotade med folkjustice. PolismyndigHeterna hade misstänkt den romerska