Aftonbladet – 1 februari 1861, sida 1

tredje gången: känna hvad hans starka armar förmådde. Nå, då förlåter jag din far för. din skull. — Men nu är det slut med alla krångel och narrningar; ty dig — det vet Gud om jag kunde förlåta. Då vore du ju en grym tyrannl! sade. Adelgunda med ettbehag och en dliflighet, som alldeles tog allt förstånd från Ernst -— och de jollrade, och de talade litet förstånd emellanåt, och tiden gick, och — när de trodde att klockan var tolf, då slog hon två. Gå, för Guds skull! sade Adelganda; jag måste in till tant, jag lofvade att komma klockan tolf. Det kan du ju icke ändå.4 Ja, men jag måste göra hvad jag kan. Hvad tror du gumman skall säga om din bekännalse? Den kall jag ställa så — att hon blir förtjust deraf. eDå är du ju en trollqvinna! Grefvinnan nborg skulle vara förtjust öfver att se sin ten, sin egen -systerdotter förenad med kunglig. sekter af. — Adolf Fresydda adel? 3 Ja, men så: skall det gå ändå. Hvad tror du: Theodor; skall säga? Han vet det redan. j Jag tror så med! Den mannen är allvetande.s 1 Nej, han är så slug, och då blir man Och sierska?4 0 jag har aldrig trott på denna utOr ng. Hvad har du då trott?? Det skall jag säga dig en annan gång — nmudär detomöjligt.. , Du mäste gåls Och hon förde honom motvilligt till, dörren och ropade på Mina. Nu var det förbi.