AA UTRIKES. FRANKRIKE. Den 2e dennes öppnade senaten sin session i Luxemb Yurg. Efter det ordföranden uppläst regeri gens förslag till genatekonsnit angående oi Tentliggörande af senatens, stats: rådets och lagstittande kårens proiokoller och debatter, utsågs en komitå ar 10 personer, som skull pröfva. förslaget. En fransk tiduing tror sig veta, att det skall vara fråga .om att förse hela den franska armen med reyolvers med sex pipor. Den Patersonska rättegången har b!ifvit uppskjuten. a ENGLAND. Samtliga frivilliga skarpskyttekårerna ämna inlemna en tacksägelseadress till den uar krigsministeren utträdande earl de Grey för det understöd han städse låtit komma dessa kårer till del. TYSKLAND. tPreussen. Budgetförslaget beräknar inkomsterna till 135,783,544 th. och utgifterna till 140,208,514 th. En berlinertidning vill veta att preussiska och Österrikiska hofven fått eller snart få en promemoria från ledarne för det holsteinska partiet, med jörklaring att en förbundsexekution i Holstein blott skulle lända till landets ufskiljande från Danmark, och således endast gagna det eiderdanska partiet. En Berlinerkorrespondent är öfvertygad, att i händelse af krig mellan Preussen och Danmark, skulle Sverge icke uppträda aktivt på det sednare landets sida. : ITALIEN. Tidningen COpinione för den 21 dennes meddelar en uppsats kallad: IHalienska politikens programX, hvaruti det heter: Utan den franska interventionen ekulle eröfringen af Lombardiet och föreningen af så många andra italienska provinser varit oss omöjlig. Nu, sedan 22 millioner italienare bildat en nation, måste vi söka att ensamma utföra det öfriga. Vi måste rusta och förbereda öss att begagna det första tillfälle, som erbjuder sig ull Venetiens befriande, Den romerska frågan löses sedan. af sig sjelf. Det är ögonskenligt, att Frankrike ieke drager sina trupper från Rom, så länge Österrike har fast fot uti Italien. Vi skola icke förklara Frankrike krig, för att förmå det att lemna Rom. Om vi förklara krig, så blir det mot Österrike, och vi behöfva då förbund med Frankrike. Men för att rusta oss beköfva vi tid. Vi måste i första rummet tänka på oss sjelfva och lemna å sido Polen, Kroatien, Ungern och BServien.4 Uti en korrespondens från Turin af den 20 dennes meddelas följande upplysningar om Garibaldis närvarande politiska ståndpunkt: I dag tror jag mig kunna meddela, att general Tärr lyekats uti sitt uppdrag till Garibaldi. Denne är en alltför varm patriot, för att vilja på något sätt bereda sitt fädernesland någon fara, och å andra sidan så öfvertygad om Vietor Emanuels uppriktiga tillgifvenhet för Italiens sak, att han redan af detta skäl icke kan lemna obehjertad en enträgen begäran af Italiens konung. Garibeldi skall derföre icke afstå från Italiens enhet, eller inställa sin verksamhet för Italiens agiterande; men detta har man icke heller fordrat af honom. Ett bref, som han skrifvit till centralkomiln i Genua, samma dug han af Tärr mottog den briljanterade stjernan, som förärats honom af vapenbröderna vid Marsala, sprider något ljus-rörande den hållning Neapels och Siciliens fordne diktator ämnar akttagaDenna skrifvelse lyder som följer: Til uridssttejngsMPsRingarnes centralå .omitå. Caprera den 13 Jan. Sedan jag tagit kännedom om den mig den lennes af centralkomiten i Genua tillsända skrifrelse, skyndar jag att derpå afgifva följande var: Jag emottager ordförandeskapet uti undsättingsföreningarnes association; jag biträder de ti generalförsamlingen af den Mare fastställla tre artiklar, och utnämner general Bixio till nin vikarie hos centralkomiten, samt bemyndisar honom, att i nödfall låta en tredje person, om har hans hela förtroende, träda i hans tälle. (General Bixio har icke antagit detta ippdrag). Centralkomiten skall vädja till itaienarnes fosterlandskärlek. Det skall hos ella indsättningsföreningar yrka på, attde uppmana åra medborgare till ny frikostighet, och anlita lla medel för att underlätta för Victer Emanuel le öfriga italienska landsdelarnes befrielse. Vilare skall det vara en af centralutskottets omorger, att på alla punkter af halfön, der komiöer ej finnas, bilda d lika, på det avt samfunlet så skyndsamt som möjligt måtte blifva oraniseradt från ena ändan af Italien till den ndra, äfven Rom och Venetien inbegripna, och lott följande en enda impuls, öfverallt liktidij ch skyndsamt arbeta till samraa mål. Centralomiten måste oaflåtligt upprepa för alla utskott ch genom alla andra medel mprtägla. hos itaenårne, att Italien vid början af våren 1861 ör utan dröjsmål ställa en million patrioter uner vapen. Detta Kr det enda medel att visa mäktiga samt verkligen i stånd till att bemna diver vårt eget öde och gora oss värdierldens aktning. Jag anser det för min ga, att jag för faing eller på sätt föranledt någon dylik. — Uti Genua ofördröjligen upprättas en tidning med et: fRom och Ver hvilken, gerori: denna ide, ss predika det heliga r ätt göra ett fiut på Gen Hesa, som på Italien, — en tidning, som tillika inriglar hos de valberättigade, att det lämpligiv e medlet för uppnåendet af detta mål tr valet sådana deputerade, hvilka, ställande Italiens efrielse och integritet öfveralit, tvinga regerinen att beväpna hela nationen; Retsermebertet a ligt att underrätta de frivil gonblicket ej rådt till någon vär äagot ka