Aftonbladet – 28 januari 1861, sida 2

I Sf hh KH unidew är verldsbekänt --alldeles-som, den korsikanska vendettan. Och en verklig.skandal är det att höra huru de få, som rest i Sverge; utmåla våra inrättningar, ochframför allt sådant som kan göra en främmande belåteti med ett lärd och dess vanor som icke ärö häns egna, hemligen ällt--som hör: till beqvämlighet och trefnad fören sresande. Jag försäktade. dem välatt detta skulleinom få år afbjelpas, att det redan medvhvart år betydligen förbättrades; men —de brydde sig icke om hvad som skulleske, eller komma, de mindes blott hvad de lidit, :oeh det —ofta helt nyligen. Jag skall aldrig glömma?, sade en tysk lärd, som reste här 1843, hvad jag utstod i detta Sverge! Ifulla sex dygn tråkade jag på Kanalen från Göteborg till Stockholm, öch hvad jag såg på denna resa ersatte alldeles icke dess tråkighet dess brist på lif och anda. ;Kommo vis till -såkalladestäder, så sågo de för det-mesta så skrala ut; söm de voro döda och andefat tiga. Någrew trashänkar kormo och begapade 0ss, en frå kom och nickade låt ven fru på ångsköldpaddan ;v en! herreszskom och ruskade hahd:med;kapten eller talade onv fråktgods, em kärring kom med en korg med oåptitliga småsaker, bärare och gräl; och Kommio nya Passagerare, sås. föllo åtminstone inga särdeles intressanta på min lott. Ankommen till Stockholm, visades jag till ett värdshus, med rält snygga, om ej just deganta rum, men när jag frågade etter table dhöte — då hänvisädes jag till ett unnat ställe, som var allt utom snyggt och till en lapp fullklodrad med okockensi abrakadabra, ;ockshvad jag sedan diet i en tallrick att äta med sked, det villjag icke beskrifva. På den såkallade matsedeln hette det oxbringa, men jag tror fullt och fastatt det var en åsnebog, stekt och kryddad med 1n