Aftonbladet – 26 januari 1861, sida 2

EN EUNGLIG SEKTER. Berättelse af författarinnan till Kusinornas.x) Vid middagsbordet trängde sig presidenen så behändigt till en plats bredvid Adelsunda, och som, hon hade ett döft råd på undra sidan, var hennes plats visst icke afundsvärd. Presidenten litvades märkbart af len läckra maten och den betydelsefulla licken af onkeln,; då denne med glaset i randen sade: herr broder och president! )eh slutligen tog. han sig mod, troligen i n utsökt läcker glacebudding, och. ställde ill Adelgunda den frågan — men utkrusad, som hade hans ord gått genom en bakelsesprits : Om han icke kunde göra sig.den oskattara, förhoppningen, att våga. begära den storå äran att erhålla min nädigas.ovärderiga hand?? ära hvilket Adelgunda artigt, men beimdt svarade ett alldeles ovedersägligt a Gubben höll på att sätta en ,hål oliv alsen vid detta ovälkomna svar; ty gubpen Clas Ulrik hade nästan på sin heder ofvat honom framgång i sitt förehafvande, och gubben presidenten: hade verkligen vait nog dum att tro på gubben GClassUlrik eh sin egenkärlek. Och nu satt han der ned. en korg, stor som Rosendals-vaseny ;ch han hade ingen annan råd änvatt i sin ortviflan öfver en felslagen förhoppning försöka att fylla magen, med mat. Och han ;jorde hvad han kunde, och; dränkte. sin org eller rättare sagdt qväfde den med jerpar, blanemsnge och marenger; på hvil.et han lade ett stadigt lager at gpelsiner, ikon och allt det småkrafs som årstiden nöjligen nu kunde tillåta att man hade til lesert. När stolarne skötos från bordet; suckade an; men om det: var öfver sitt illa Nyss ;rhållna nej, eller den i så rik 3tto-erhällFSe A,B. mir b17, 20,3