Aftonbladet – 22 januari 1861, sida 3

lofterna för 15 år, sammanfört dessa i trennt efIstadier, hvardera omfattande 5 år, och dera vor I funnit, att under qvingvenniet 1845—49 hade en ji medeltal exporten at Iwete, sedan importen arJafdragits, lemnat ett öfverskott af 43,000 kuka I bikfot; under -qvingvenniet 1850—54 dito ;rI dito 25,000 och under 1855—59 dito dito 69,000 allt årligen. Ofverskottet af kornoch maltexporten hade itejort (under dessa tre qvingvennier) 469,000 — 107,000 — och 1,299,000 kubikfot årligen: Af råg hade årl. under qvinqvenniet 1845 —49 exporten lemnat ett öfverskott af 155,000 och 1855—59 dito — .269,000 kubikfot, hvaremot under -qvinqvenniet 1850—54 hade sI införts 599,000 kubikfot mera än som under esamma period exporterats. tel Hafre-exporten hade årl. lemöat öfverskott Ir (845—49 — 15522,000 — 1850-54 — 11163,000 och 1855—59 — 4,610,000 kub. f. ;Af ärtikeln smör hade införseln öfverstigit ej exporten under första qvingqvenniet med 94 centner, under andra dito med 520 ctr och andet tredje dito med 15,000 ctr årligen. Af artikeln ost hade införseln öfverstigit -J exporten under de trenne qvinqvennierna 4 I med resp. 1600 etr — 3700 ctr — 11.800 ål centner årligen. ) nl Efter detta föredrag meddelade äfven se3) kreteraren i statistiska byrån, hr Ljungberg, en öfversigt af export och import af ladugårdsprodukter under de sista 30 åren. Men emedan hr Ljungberg uppläste sin skrift med låg röst, och åtskilliga Tödamöter i referenens grannskap samspråkade rätt lifligt, blef referenten urståndsatt, för detta föredrag redogöra. I T-anledning af hr Rydqvists meddelanden uppstod en ganskä. animerad diskussion, -hvälfvande sig kring frågan huruvida fri.handelns verkningar på jordbruket voro af Hfördelaktig beskaftenhet. Brukspatron Bohnstedt var af den åsigt, att den tullfria inI örseln af ladugårdsprodukter menligt inverJ kade på den svenska boskapsskötselns utveckling, hvadan han föreslog att akadeI mien skulle uttala den opinion, att nämnde näringsgren ännu behöfde skydd mot den jalltjemt ökade införseln af sådana lefnadsmedel, som här i landet kunna produceras. Major Wolffeldt ansåg dels den omständigheten att införseln ar råg under ett qvinqvennium öfverstigit utförseln af samma vara, under det att hatreexporten hetydligt stigit, utgöra ett ledsamt omen, enär sistnämnde sädesslag borde inom landet uppfodras och dymedelst i ost och smör förvandlas, hvartll dock fordrades det af föregående talare omordade skyddet, ehuru hr Wolffeldt ansåg den af hr v. Bohnstedt föreslagna opinionsyttringen mindre lämplig: I förbigående meddelade hr Rydqvist, i afseende på rågfrågan, några lugnande uppgifter, hvilka hr Wolffeldt dock icke tycktes godkänna. Generaltulldirektören Fåhreus trodde icke att de nu gjorda inkasten mot det gällande tullsystemet voro af den vigt, att de egentligen behöfde gendrifvas, och ansåg föröfrigt särdeles olämpligt, om. en institution, sådan: som landtbruksakademien, skulle uttala en opinion af motsatt syfte med de grundsatser, som K. M. nyligen godkändti sist utfärdade tulltaxa. Frih. Raab ogillade helt och hållet den föreslagna opinionsyttringen, ansåg det icke vara så farligt med jordbruket som några föregåendetalare förmenat, helst akademien hade sig bäst bekant, att vårt Jordbruk årligen gjorde ganska vackra framsteg. Den betydliga hafreexporten ansåg talaren icke heller Dbekymmersam, enär. erfarenheten :visat åtskilliga år, att prisskillnaden mellan 1 lisp. råg och 1 lisp. hafre stundom var ingen, stundom ganska ringa. Om landimännen då sälja hafre och använda råg till kreaturens utfodring, så uppkommer deraf ingen skada, utan tvärtom nytta. K. sekreteraren. Odelberg var deremot af den åsigt, att skyddstull -å ladugårdsprodukter vore både nyttig och behötlig, ansåg det olyckligt, . att så mycken hafre exporterades, i stället för att uppfodras inom landet; jorden skall genom de ständigt återkommande hafreskördarne blifva utmagrad, och landtmannens ställning är på det hela taget bekymmersam. :Ansåg dock icke den föreslagna opinionsyttringen passande. Hr yv. Bobnstedt förklarade nu, atthan återkallade sitt gjorda förslag om opinionsyttringen — men tillkännagaf sig vidhålla sina åsigter i öfrigt. Sedan frih. Raab, hrr Odelberg och Wolffeldt ånyo yttrat sig och från olika synpunkter sökt förklara hvarföre Jordbruket i Skåne och specielt vid Engeltofta gjort framsteg, så afstannade diskussionen. Hr Alex. Miller framhöll nu i ett kort föredrag nyttan af stark utfodring vid ko-J:s ladugårdarne, och . upplyste, att då färskt smör afyttrades till nu i hufvudstaden gäl: lande höga pris och deriskummade mjölken kunde säljas på stället för 6 sk! — så erhåller producenten 16 sk. kannan för sin mjölk. I sammanhang. dermed och för att ådagalägga, det godt smör kan vinnas genom stark utfodring (ett förhållande, som referenten aldrig hört bestridas), exponerades en liten bytta, innehållande smör från Pullgarn, och sedan akademiens vaktmästare framburit några kakor knäckebröd jemte knifvar, slutades sammankomsten melelst en profätning af nyss omförmälta smör och bröd. ; FST et Fat Herr CO. G. Börjessons t Malmö spanmålstorkningsapparater: För någon tid sedan redogjordes i Aftonbladet för ett af vissa delegerade af landtoruksakademien meddeladt utlåtande rörande beskaffenheten af åtskilliga spanmålstorkvingsapparater. I anledning af detta utlåande meddelar hr C. G. Börjesson, i Malmö Snällpost, några upplysningar beträffande