författare kan locka, åtskilliga andra uti vår särdeles i romanfacket så skriflystna tid att följa detta föredöme och sträfva efter ?ära? ch popularitet på samma väg. Och då imitatorerna. alltid bli uslare än förebilden och företrädesvis tillegna sig alla dess svagheter och lyten, är det nödvändigt att kri tiken söker betaga skaran af nybegynnare på det skönlitterära området lusten att trampa i hr Bjurstens fotspår. Hr Bjursten eger också en läsekrets bland lån: bibliotekernas romanslukande allmänhet, och det torde icke vara alldeles onödigt att försöka öppna ögonen på denna allmänhet, som alltför gerna: tager till godo .med all slags spis, utan att närmare: reflektera öfver ar hvad beskaffenhet den är, och utan att se det gift, som finnes uti dylika estetiskt och moraliskt lögnaktiga böcker som denna, och hvilket så småningom bidrager till att undergräfva både sederna och smaken. I handen på moraliskt omyndiga personer i den ålder, då romanen gör det största intrycket, kan en bok, sådan som denna, bereda en moralisk förstöring, som blott fordrar ett visst yttre romantiskt skimmer för att möjligen kunna tillintetgöra ett menniskolif. Hvarje sådan bok är dessutom en ny sten i den mur, som skiljer den stora allmänheten från den goda småken och som det är kritikens plist att söka nedrifva. . Har författaren någon verklig värma för litteraturen, konsten och det sköna, då är han-så långt ifrån att bli förbittrad öfver hvad vi här sagt honom, att han tvärtom skall i sitt hjerta vara erkänsam för vår uppriktighet. Men är deremot hans eget rehommå för ögonblicket — det må vära höpsatt af huru dåliga beståndsdelar som helst — en hufvudsak för honom, då skall han nåturligtvis bli mycket förgrymmad och ropa öfver partiskhet, afund, illvilja och en hop andra onda bevekelsegrunder, hvilka med denna recension icke ha det allra ringaste att skaffa. I det sednare fallet vilja vi-blott ännu en gång erinra derom, att hvarken ärelystnad eller produktivitet göra någon till en verklig konstnär? eller skald, samt att der skönhetens ande icke har någon röst och något. inflytande vid produktionen, der kan sjelfva pröduktiviteten endast innebära ett stort syndaregister, som framtiden obarmhertigt upprullar, sedan hvarje gnista af en falsk och flyktig popuIhritet försvunnit. Den ära, som på det sättet förvärfvas, är icke mycket värd, hvaremot medvetandet att uppriktigt och utan biafsigter ha sökt sanning och skönhet aldrig kan beröfvas, någon — den yttre framgången må bli hurudan som helst. Att dekra på tidens dåliga sidor, att gödsla omkring fidens ogräs, dermed kan man på sin höjd förvärfva ett ögonblicks bifall från det ämsta i tiden; men, såsom Schiller sagt, en,som kunnat tillfredsställa de bästa i sin äd, den har äfven lefvat för kommande tider. 1 155 Andersens sagor. Det finns knappt något europeiskt språk, till hvilket. icke dansken Andersens sagor blifvit öfversatta. Till jul ut-. kom nu sednast en ny upplaga i Geneve, hvilken under titeln: Fantaisies danoisess innehåller: La aurienne. — Une peine de cogur. — I heureuse fa mille; — Rien de plus sur... — Ptre tuelque chose. — Les aventures dun cow de bouteillev — La fille de roi des brumes, — Le dernier des vieux: chenes. — Den berömde målaren Kaulbach har tagit Andersens saga Engelen? till ämne för en oljetafla, hvaraf finnes en utmärkt vacker kopia 1 aqvatinta. — Ny. romaner. Knappt har en novell af Auerbach med titeln Edehoeiss blifvit slutad i Kölvische Zeitungs följetong, förrän den berömde författaren af byhistorier Utgifvit en ny berättelse: 4Joseph im ;Schnee4, hvilken skall vara fullt jemförlig med hans bästa arbeten. — K. L. Werther: i Berlin, bekant genom flera dramer ur bibliska historien, har utgifvit en satirisk roman i 2 delar, hvilken öd stort uppseende. Den bär fee uKlein-Deutsehland oder Magnus XCIX von oren. — Von Bach bis Wagner, af A. Reissmann är en i lättfattlig och underhållande stil skrifven historia öfver den nyare musiken, hvari dilettanter, som nöja sig med en kort öfversigt, finna hvad som kan intressera dem. — A memöir of Ary Scheffer. Under denna titel har fru Grote, den berömde engelske historieskrifvarens maka, skrifvit en bok, deri den aflidne målaren Ary Scheffers lif skildras. Man finner deri en mängd intressanta detaljer om den berömde målarens nära förbindelse med huset Orleans äfvensom med Julidynastiens diplomater och namnkunnige män. Boken utsåldes på några månader, och en ny upplaga med åtskilliga tillägg har i dessa dagar utkommit. — Af Ernst Försters ?Geschiehte deutscher Kunst ha nyligen 4:de och ölte banden utkommit, hvarigenom arbetet är komplett. Det är skrifvet med stor, sakkännedom och kritiskt skarpsinne. UTRIKES. DANMARK. Danska sändebudet vid förbundsdasen sä