Aftonbladet – 19 januari 1861, sida 2

himlensvaffär.. Och när jag på detta sätt uppgör saken med Gud, så tycker jag han kan ej-sevilla till, att likasom jag härnere måste skaffa mig kläder och föda, fast jag deruppe kanske icke behöfver någotdera, så måste jag älven, så länge jag vandrar på jorden, iakttaga de konyvenanslagar, som vi menniskoör gjort-oss, och det kan jag säga dig uppriktigt, att jag tror jag skulle blifva sjuk, om någon kom och sade mig att du vore förlofvad med en ofrälse; ty jag tror aldrig du hade mod att sjelf. säga mig det. Adelgunda hade småleende skakat på sitt vackra, lockiga hufvud, när den gamla yttrat dessa skefva paradoxer, som hon sjelf ÅSE voro så logiska; och nu sade Adelgunda: Men hvari skulle då denna stora olycka egentligen bestå, om jag nu skulle förena mig med en ofrälse? Nå, bevara mig, en sådan fråga! sade gumman halft stött. Tycker du det vore roligt att heta fru Lundgren eller fru Barkenbom eller fru Andersson eller fru Schagerström m. m., och aldrig kunna vara med I kretsar, der du förr varit en prydnad! Och att alla dina gamla bekanta såge dig öfver axeln, de som ej höllo så mycket af dig som jag — ty de skulle sörja ordentligt. Och tänk bara på dina barn — alla de små: mamsellerna! Nej, hu! jag vill icke ens tänka derpå. Jag skulle så skämmas både att se ochhöra det, att — ja, Gud vet om det icke förtoge hela min glädje af att se dig, min kära, goda, älskade Adel. gundal4t i 5 Adelgunda, som så väl visste att det knappt: var. möjligt att utrota eller förminska essa ..från den allraförsta ungdomen, ja — med sjelfva modersmjölken insupna. fördomar, Adelgunda, som dessutom med