Article Image
a — 1 I ————ÄÄ,-—-—-— O HMMM -———-—AAAAALLrer— jag fått en hederlig och god fästman. Kl. två-varföten slut, men som det var i Slutet af Augusti, så var det redan helt mörkt, och när. min kammarjungfru, som låg i mitt yttre rumy väl suusade och sof, begaf. jäg mig utaf. Ja, du må väl se förundrad ut) Jag begriper-aldrig sjelf, hvarifrån jag fick det ohyggliga modet. Nej; vet tant, jag kan ej fatta det på annat sätt, än just som jag sagt det, ty de stackars unga flickorna voro: den tiden så inlåsta, så aktade och vaktade, attdetyckte verkligen, tror jag, att allt hvad icke deras fångvaktare sågo eller visste, det kunde de icke, göra. ö Ja minsan! jag tror verkligen, att duhar rätt! . Och jag tycker nu efteråt, att jä; icke kan begripa huru jag tordes: vandra så der allena, midt i mörka natten, först genom alla förstugor, korridorer och trappor; och så ned i parken. När jag kom dit, var det likväl klart månsken, och jag giek på, som hade det gällt mitt lif... När jag kom i bersån var Stern naturligtvis redan der. och nu först började jag rätt förfärligt darra för detta oförsigtiga möte, somlikvälaflopp, Gud ske lof och tack, med all heder och ära, ty jag sade Stern, att jag nu var en annans fästmö. och att jag ville blifva en dygdig och ärbar hustru, och visst icke en sådan der otäcka, som jag hade hört talas om dussintals. : 5; Ja, men sådana dussin hafva vi ändå icke nu för tiden. Knappt nog enkla exem-plar, eller huru, tant lilla24 He Medgilves, mamsell näsperla! Och. din; pamla tant blet heller ingen tocken, utan on gick. ganska triumferande ur sin skärseld, och han fick ej så mycket som en enda liten puss, fast han på knä bad mig derom : Men jag. sade honom, hyem jag Var, ochi

18 januari 1861, sida 2

Thumbnail