Aftonbladet – 15 januari 1861, sida 3

2 et MURAR sv ve hh Set RR ESR Eb eR. f. Slesvig som ett erkännande af förbundets varit Detankt på dylka, men utrikesministern framhöll dervid :två hufvudpunkter: att det -ej kunde komma i fråga att ändra de: sedan 10-år bestående Stodgandeha rörande: språkförhållandena, annat än i administrativ väg; och att tyska förbundets förmenande om Tätt att blanda sig i Slesvigs inre angelägenheter på det bestämdaste af Danmark förnekas och bestrides. Sistnämnde bestridande framställdes också af engelska kåbinettet uttryckligt för det preussiska, som i anledning deraf svarade: att det icke ville ingå i någon detaljunder: sökning af. de ifrågasatta anordningarne så länge Danmark : förnekade tyska förbundet interventionsrätt i slesvigska angelägenheterna och ej ville anse sina eftergifter åt myndighet i afseende på nämnde hertigdöme. Englands bemödanden i Berlin : blefvo fruktlösa. Preussen vägrade att gå in på det föreslagna ordnandet af Holsteims-provisoriska ställning. I följd häraf, heter det till slut i Berlingske Tidende, blir regeringen nu ej i stånd att företaga sådana modifikationer,: som det hade antagit. såsorh möjliga under förutsättning af en annan ut: klar har i en adress till sina valmän föri j fängs men har dock ej heller häri kunnat inna anledning att underlåta sådana åtgärder, som det efter noggrannt öfvervägande af förhållandena måste anses ändamålsenligt och nyttigt att redan nu sätta i verket. Under en diskussion i Folkethinget angående beväringslagen yttrade Orla Lehman följande, med allmänt jubel mottagna ord: Nu, då lagens behandling hunnit sista stadiet, vill jag ej säga mera derom. Jag tilllåter mig blott tillslut nämna, att äfven om jag faktiskt glade alla de af oss gjorda ut; voteringar af vissa stadganden, och äfven ; om vi vore berättigade till dessa utvoteringar skulle jag dock ej göra dem för närva. rande. Här är icke rätta stället att inlåta sig i. en politisk debatt, och jag vet icke hvad Tyskland har för afsigt att göra i afseende på Holstein. Men det vet jag, attt danska regeringen ej kan underhandla med Tyskland om Slesvig och att den första tyska soldat, som går öfver Fideren, bringar oss krig: Jag skulle derföre anse ögonblicket illa valdt till att inskränka konungens makt öfver de försvarsmedel beväringslagen skall lemna honom till att uppfylla de allvarliga pligter våra förhållanden möjligen kunna komma att ålägga honom. ed en majoritet af blott 4 röster har i Folkethinget beslutat att den föreslagna jernvägen genom Jutland icke skall gå enligt inrikesministerns projekt, utan genom Gudenaaesdalen. Förliden tisdag gjorde kungliga familjen en., utfärd i släda. Prins Ferdmand -hade ; dervid den oturen att köra omkull med sin gemål, men kom lyckligt upp igen och förtsatte åkningen. -. Elden har varit lös i kungliga Priken, men blifvit släckt innan j göra synnerlig skada. i. Riksdagsmannavalen i Holstein ha utfallit helt och hållet i tysk anda, och de i Slesi vig så, att tyska partiet räknar 25 och det danska, 18 röster. i ENGLAND. Sidney Herbert, som i 28 år suttit såsom underhusledamot för södra delen af WiltEt NG RN RN , örslinsfaen. hunnit klarat sig på grund af sin svaga helsa nödgas lemna sin plats i underhuset. Horsman, som under sista parlamentssesi sionen jemte Kinglake och sir Robert Peel, skarpast angrep Ludvig Napoleons äfvensom lerd John Russells italienska politik, har nu derföre erhållit ett misstroendevotum af sina valmän. Då han den 3 dennes på ett. offentligt möte sökte: försvara sina politiska åsigter, blef han apa gånger på ett obehagligt sätt afbruten i sitt tal, och slutligen beslöts nästan enhälligt följande resolution: gar, att hr Horsman under förra sessionen imtagit en hållning, som måste synas henne tadelvärd — en hållning, som, enligt de här församlades åsigt, omöjligt kan bidraga att befrämja fred och frihet i Europa samt Englands ära. Denna församling önskar härmedelst uttala sitt förtroende till H. M:ts regering och. tillika sitt svikna hopp, i det: att regeringen i stället att understödas at hr Horsman, varit utsatt för hans ständiga och, i församlingens tanke, oförtjenta anfall. Lord John Russell har från Glasgow mottagit en med 5000 underskrifter försedd adress med det varmaste erkännande a hans politik i afseende å Italien. På de engelska skeppsvarfven arbetas raskt undan. Åter har i. dessa dagar, i Chatham en väldig fregatt !om 51 kanoner. benämnd Undaunted,; lupit af stapeln: fregatten öfverträffas, hvad storlek och drägtighet beträffar, endast af två af flottans linieskepp. Detta är det tolfte örlogsfartyg af första klassen, som på ett år blifvit full bordadt i Chatham, och en ännan frågatt af samma storlek kommer genast att ställas på stapeln. . Englands första bepansrade fregatt, Warrior, gick denj25 December af st på Themsen, hvilket. mötte ganska svårigheter i. anseende till fartygets stora yng och den hårdt tillfrusna manken. arrior är det största hittills byggda örlogsfartyg och, med undantag af Great Eastern, 1500 tons drägtigare än alla andra farlyg i verlden. Från den vidtberyktade franska pansarfregatten Gloire, skiljer han sig derigenom, att han ej är jernbeklädd, utan helt och hållet byggd af 4 och en half tum tjocka jernplåtar. I medlet af Juni skall fregatten vara färdig att gå till sjös. Hertigen af Bedford har under det förflutna året: användt den ansenliga summan af 24,000 pund till arbetarebostädernas förbättrande på hans vidsträckta egendomar. Sorgliga underrättelser ha ingått till LonFörsamlingen beklaKr Vr ÖN — R OR nr OM ÅG Ar rr för AN mb pi