Aftonbladet – 15 januari 1861, sida 3

tvifvelaktigt. I konungariket Neapel kom I mer man, att välja hvem Helst Garibald vill ha. I Neapel står det för öfrigt ej synnerligt väl till. Presterna predika rie emot Itliaens regering. Från Rom erhålla de penningar, och folket är okunnigt. Hvar och en som ej är neapolitanare, betraktas såsom en främling, hvilken det är tillåtet, ja förtjenstfullt att bekämpa. Följden häraf är, att brottens antal är i ofantligt stigande; det gifves ej mer någon säkerhet, icke några arbetstillfällen. Man är nödsakad att på det neapolitanska området underhålla en armå af 20,000 man för att kunna hålla de reaktionära i styr. Så snart Gaöta blir intaget samt Rom och Wien ännu mera blottade på medel, skola de reaktionära tilläfventyrs finna segern vara omöjlig, taga sitt förnuft till fånga och bli itälienare. få hoppas vi åtminstone att det kommer att gå. Hvad förhållandet-emellan italienare och tyskar angår, så är det för ingen del ett vänskapligt, Politiska sällskaper och enskilda personer ha på allt möjligt sätt sökt visa tyskarne, huru frihetens och oberoendets sak vore för båda nationerna gemensam, och man har räckt dem handen till försoning. Allt förgäfves! De påstå att Venedig, Prag, Pesth äro tyska städer; att en stor nation såsom den tyska bör ega en kuststräcka vid Adriatiska hafvet, och — hvilket de tiga med, men som förstås inunder — äfven vid Svarta hafvet. Sedan italienarne sålunda sett alla sina bemödanden äfven hos sjelfva de liberala misslyckas, ha de blifvit öfvertygade om, att man ej i ringaste mån har att räkna på Tyskland, och att det derföre blir oundgängligt att på allt sätt söka försvaga nämnde land. Nästa vår skola -300,000 italienare stå uppställda vid gränsen för att räcka handen åt kroaterna, åt ungrarne, åt czecherna, och understödda af 600.000. fransmän skola de finna sig i tillfälle att tvinga de hetlefrade tyskarne att åtnöja sig med att vara herrar öfver uteslutande tyska länder. Baierns oskickliga beteende emot vår representant har ytterligare ökat nationens hat emot tyskarne. Skandinavien skulle kunna begagna sig af omständigheterna för att en gång få ett slut på frågan rörande Slesvig. Konungen har återkommit till Turin och der blifvit emottagen icke blott med omåttligt jubel, utan som en broder bland bröder. I Piemont är nationen sedan nära nio århundraden införlifvad med huset Savojen. Här belägras ej konungen såsom annorstädns af petifföner. Då han promenerar på a borgerlig drägt, helsar man på onom i förbigående, men man besvärar honom icke med att i massor följa honom t i spåren: Konungen lefver här som i sin familj. i Prinsen af RE begifver sig till Neael, åtföljd af kommendören Constantin igra i egenskap af ministerstatssekreterare. Det blir en kinkig befattning, emedan der finnas så många elementer till. oordningar,: anspråk, vidskepelser och dåligheter inom : olika samhällsklasser. Der kommer att erfordras mycken varsamhet och klokhet. Farini har ej lyckats i sitt uppdrag. Han återvänder till Piemont, förargad och med minskadt anseende. Garibaldi är på Caprera. Republikanerna öra sina pilgrimsfärder dit; men Garibaldi har för mycken tillgifvenhet för Victor Emanuel att byta om program, hvilket emeller-! id ej kan hindra republikanerna att missoruka hans namn för att på ett otillständigt sätt bekämpa ministeren. — Gaäöta håller ännu stånd, med biträde af Frankrike och Spanien. Napoleon blir sålunda orsaken till en vacker stads förstöring, derigenom att nan håller hafvet öppet för konung Frans. Allt detta är en liten ganska ordentlig intervention, som uppmuntrar reaktionen inom ! xonungariket Neapel. i ! i i j i