. Rättegångsoch Polissaker. F5cdan SM. adjunkten C.A. Danielsson uti ett vid Stockholms rådstufvurätt förehafdt mål blifvit, såsom ansedd öfvertygad att hafva föröfvat enfaldt hor, EP utslag den 17 Nov. 1857 fälld att böta 13 rdr 16 sk. vch att till Hedvig Eleohore församlings kyrka utgifva 1 rdr 16 sk., allt bko, i hvilket afseende rådstufvurättens utslag vunnit laga kraft, hvaremot målet i:andra delar blifvit till Svea hofrätt fullföljdt samt af Kongl. Maj:t den 19 April 1859 slutligen äfgjordt; så hade inom Stockholms stads konsistorium fråga blifvit väckt, dels huruvida Danielsson för den brottslighet han sålunda låtit komma sig till last, borde från prestembetet skiljas, dels ock om ansvar å honom, för det han, oaktadt honom af erkebiskopen meddeladt och till konsistorii protokoll den 28 Sept. 1857 anmäldt förständigande att, så länge rättegången om horsbrottet varade, afhålla sig från presterlig: tjenstgöring; den 10 Okt. 1858 förrättat ett barndop och sedan han den 22 Febr. 1859 af konsistorium blifvit ytterligare förständigad att, intilldess målet rörande horsbrottet blifvit sluteligen afgjordt, från presterlig tjenstgöring sig afhålla, den 31 Åug. samma är i Stockholm förrättat en brudvigsel: Efter det Danielsson blifvit i målet hörd och invändt, att, då det ansvar, hvarför han för horsbrottet gjort se skyldig, redan blifvit genom slutligt utslag bestämdt, konsistorium ej tillkomme att till pröfning upptaga frågan om hans skiljande från prestembetet på grund af hans berörde förbrytelse; hade konsistorium den 20 Sept. 1859 Danielssons berörde invändning ogillat, dels förklarat Danielsson genom det brott; hvartill han dömts saker och genom hvilket prestembetets helgd på det gröfsta förnärmats, hafva samma embete förverkat och genom sitt förfarande att icke hörsamma de honom meddelade förbud att, utider det rättegången om horsbrottet fortgick, med presterlig tjenstgöring sig befatta, hafva gjort sig skyldig att till en tid sättas från sitt embete, hvadan konsistorium, enligt kongl. förklaringen den 23 Mars 1807, dömde; Danielsson att i em bot straffas med SEEN förlust: samt att från detsamma afsättas och skiljas. Genom utslag den 16 Dec. 1859hade hofrätten,