Aftonbladet – 15 januari 1861, sida 2

kretsar, der enkan visst i anseende till sin slägtskap ofta infann sig, fastän hon till sitt dagliga och förtroliga umgänge valt en af helt annan art. 2 Adelgunda ville på intet sätt säga ett ord som kunde vara förfördelande för den goda, hederliga och välmenande tanten, men ileende förtrodde hon dock den frågande damen, att hon ansåg sig alldeles som en vild buske, inplanterad bland högst symmetriskt ordnade växter och bunden vid orubbliga stöd midt i en praktträdgård. De båda fruntimren, af hvilka enkan likväl var många år äldre, vexlade många roliga ord tillsammans, och hon kom slutligen att nämna sig såsom en nära slägtinge till baron Theodor. Allt detta stämde Adelgunda till hennes fördel och hon gladde sig verkligen, då efter en rätt angenäm afton, tillbragt på det förut nämnda Framnäs, enkan tog sitt parti, att sans facon bjuda tanten och Adelgunda till en liten hvardagsreunion hos henne, då man föreslog en båtlärd ut till Blockhusudden, ett nöje som var alldeles nytt för Adelgunda. Gumman log så godt och sade: Ni vill väl göra, mig ung på nytt! Men lika godt! jag kommer med! Adelgunda ser så bedjande ut, att jag icke har hjerta neka henne. Kammarherrn deremot vari stor bedröfvelse. Han -hade då vakt, skulle följa med de kungliga på någon färd, och enkan beklagade sig .hjertligen, öfver att ej få se dagens oda värd, men :till:-Adelgunda hviskade hon: 4Gör ingenting! Jag skall nog skaffa surroat som duger. Af en. händelse hade enan kommit att nämna Ernst v. G., och att han brukade umgås hos henne. .Adelgunda kände .en besynnerlig aning . att. ändtligen skola sammanträlta. medssina båda. reskamrater. .på :en gåug, ty baron Theodor var hon säker att derträffa. Förmiddagen ville al: