Aftonbladet – 12 januari 1861, sida 1

EN KUNGLIG SEKTER. Berättelse af författarinnan till Kusinerna. ) Ack säg icke vi?, sade Ernst förtjust åt det lifliga uttryck och den värme för saken, som uttalade sig-i -Adelgundas sköna drag, säg icke vi, ty — det finns dock engfar på jorden, det vet jag och det ser 8 Adelgunda blef honom skyldig svaret, ty just nu lade man till vid Mems yega, och när man NP der några ögonblick, kom en herre ned till fartyget och hviftade med näsduken, för att man skulle invänta honom. Kaptenen helsade honom artigt, nästan vördnadsfullt, och den ankommande, torkade svetten från sin ädla panna, aflyftade den lilla resmössan och gaf det rika håret några lyftningar med handen. Mannen var stor och högväxt, hade sköna drag, en ädel hållning, och såg i allmänhet -ut som en förverkligad medgång. Snart var han ombord och skakade hand med kaptenen, som sade: Nå, det var nu bra roligt för mig att få återse herr baron här i hemlandet, Jag vet ej Om herr baron påminner sig vårt sista sammanträffande i Marseille.? Jo visst, jo visst! — Jag är lycklig nog att aldrig glömma något angenämt, hvartill jag räknar att i främmande land råka landsmän. Kamen har varit länge hemma? Ah, i Hera år, men jag förmodar att herr baron nu först är återkommen från en längre resa. . Alldeles, jag har ej mera än åtta dagar varit i Sverge, som jag icke sett å flera år, och nu måste jag till Stockholm, för att bocka mig för det nya mäjestätet, När komma vi fram dit? DR XT morgon, helt tidigt, vill jag hoppas. Och nu följdes de åt nediundra regionen, höet nana ) Se A, B. nr 5-0,