Aftonbladet – 8 januari 1861, sida 4

loppet af de-sednare åren ökats i enproportion, som före det orientaliska kriget och Do aderna af de ryska hamnarne icke hos oss var anad; äfven qvaliteten Har under de gynnsamma bergningsåren 1858—1859 varit i allmänhet så förträfflig, att t. ex. vårt östgöta hvete blifvit i England ej sällan betaldt med lika höga priser som:s. k. Danzigerhvete, hvilket anses fi ä nog det bästa i hela norra Europa. Äfven våra andra sädesslag ha i utlandet tillvunnit sig en glädjande kredit och uppmärksamhet, och detta ej minst i Holland, der man är fullt ut lika nogräknande som i England: Jemförd med det sädesrika året 1855, då ännu ryska hammarne voro blokerade, visar sig rikets spanmålsexport som följer: 1855. 1859. 536,483. — 556,864 kubikfot. 4,689,827. 881530 1,554,153. 2398,790 I : 4,089,799. 6,570,284 — i; 23.201. -— 17.463 163,617. MASS 11,057,170. 10,672,824 kubikfot. Fallande priser i utlandet mot slutet af skeppningstiden året 1859 vållade att exporten ej blef ännu betydligare, men att deremot ansenliga artier af nämnde års skörd blefvo qvar i lanet till det följande året. Utförseln af. Stångjern öfversteg med mera än 400,000 centner föregående årets export och uppgick till nära samma qvantitet, som utfördes Avartdera året 1856 och 1857, under hvilka år den största utförsel af berörda artikel förekommit. Härvid; bör dock ihågkommas, att exporten år 1857 till en ganska väsendtlig del verk-1 ställdes. på konsignation, som efter krisens inträffande framkallade kännbara förluster, då deremot 1859 års utförsel till en öfvervägande del gjordes! på bestämda aflastningsorder. När derföre kommerskollegium uppskattar stångjernsitförseln år 1857 till c:a; 19 millioner rdr, men 1859 till 15 millioner, så tro vi dock att den förra, i betraktande af hvad vi nyss förut yttrat, är för högt värderad, ehuru medelpriset år 1857 var 1 rdr 87 öre pr ctr billigare än år 1859. Af stål var 1859 års utförsel c:a 40,000 ctr större än 1858.och den betydligaste som något år egt rum. Beräknadt efter det under begge ifrågavarande år för vanligt stål här i Stockholm gällande medelpris af 13 rdr pr ctr uppskattas värdet af stålexpoörten till c:a 1.240, rdr år 1858 och 1,762,000 rdr år 1859. Värdet af år 1859 exporteradt garkoppar beräknas till c:a 2,587,000 rdr mot 2,388,000 rdr år 1858. I allmänhet har dock denna artikel under de sednare tvenne åren icke varit föremål för någon lifligåre uppmärksamhet, hvilket förnämligast får tillskrifvas dem ökade produktionen i utlandet och de malmledningar i Australien och Amerika, som under sista åren blifvit tillgodogiorda. d Til jemförelse lemna vi här en öfversigt at den värendtliga metallutförseln under de trenne åren 1857, 1858 och 1859: 1857. 1858. 1859. etrsa ctr. ctr. Ssingjern EE 2,067,530..1,576,981., 1,999,413; Jernplåtar 4008, 10500. — TI 03G, OPIK ce varde svear ÖV KO RIOT TOA. Annan spik och manufaktursmide: 201,25. 177254. -167,198. Kanoner; bomber kulor s 440: 8010. 21.870. Koppar, garad... 33,396. — 33.173. Blålsrmerurenen MOR. AO S Tackjern .. 80,960. — 101.995. . 237.367. Den betydliga minskning, som här visar uti exporten af omanufaktursmide och gröfre spik, är, till .en hufvudsaklig. del att tillskrifva de i norra Tyskland under sednare åren anlagda stora manufakturverkstäder, hvilka tillhandahålla sina tillverkningar till väsendtligt billigare priser, än hvartill de svenska: kunna levereras. Den år 1859 betydligt ökade utförseln af:kanoner och kulor föranleddes af stora beställningar från Sardinien, och är den största som under något år egt rum. Af stäl och tackjern utfördes mer än ?v, af hela totalqväntiteten till. Storbritannien, der isynnerhet vissa sorter af den sistnämnda artikeln efterhand funnit en ökad öch stadgad afsättning. För bedömandet af trävaruutförselns ungefärliga värde, lemnaross kommerskollegii berättelse ingen ledning, emedan man fortfarande i totalqvantiteterna sammanslår så olika artiklar som bjelkar och sparrar samt plankor och bräder. I betraktande af de högst betydliga, ehuru ännu långt ifrån tillräckliga förbättringar, hvilka under de sednare åren egt rum i landets trävaru tillverkning, har (dock denna gren af landets exportrörelse vunnit en väsendtligt ökad betydenhet och förtjenar att i sina särskilta delar granskas med större uppmärksamhet än hittills. Näst åren 1855 och 1856, då Rysslands och Finlands handel dels var stängd, dels efter den slutade freden ej ännu kommit sig före, var vår utförseb år 1859 den största som hittills egt rum. Af. de. väsendtligare trävarusorterna exporterades nemligen: 1855. 1856. 1859. rar, stycken.... 545,404. — 625,485. 637,396. Plankor och bräder, tolfter.....! 1,753,306. 1,816,541. 1;353,813. Bland öfriga under ppen af år 1859 utförda artiklar fästa vi uppmärksamheten företrädesvis Bjelkar och sparvid nedannämnda, för hvilka vi till jemförelse äfven upptaga totalqvantiteterna för de tvenne föregående åren 1857... 1858. 1859. ctr. 26,386. 19,003, 16,322. BBCCK oigvseer over VAR ben SUSAR fp en Garn, bomulls.. Er 29,654. 411950: 1557494. Kölkiona .. kub.f. 154,902. 292, 774; 297.423. Kopparnickel.:.. skålp. 84,739, 14.097. 150,015. Kardusoch j tryckpapper.. . 303,594. 164,691, 319,180. ELINE NR ctr 179,443. 116,828. 173.756. Redskap o. maskiner för,..... rdr 32,797. 80,380. 351,025. Importen år 1859 af nedannämnda hufvudartiklar har vid jemförelse med ej mindre nästföregående årets införsel än äfven importen år 1857, under hvilket år för en del af dessa artiklar olika tullbestämmelser mot dem för åren 1858. och 1859 meddelta, varit gällande, förhållit sig som följer: Bomull: efter afdrag af reexporterade qvantiteter importerades; är 1857 11. 514.867 skålp. Ar. 1858 minskades införseln till 9,945,651 skålp., men steg år 1859 till 14,365,270 Skåla hvilket är den största qvantitet, som under något år till förbrukning i landet inkommit. Bomullsgarn:. importtull. och ihapgsargifter å ofärgadt bomullsgarn år 1857 beräknades, till 3 sk. 11,23 rst. bko eller 12 öre pr skålp. och den under samma år förtullade qvantiteten uppgick likväl till 1,830;965 skålp. SJÖFARTS-UNDESRÄTTELSER. ANKÖMNA OCH AFGÅNGNA FARTYG. Anna, Pettersson, t. Middel AL ATT REN