ö ÄN vicker, som till en del uppfo rades. i September; hvarefter: i. Oktobei rågfoderstacken kom till förbrukning på de sätt att, såsom vanligt med rektangelformade höstackar brukas, vissa skiften nedskuros, det ena efter det andra. ,, Den. på detta sätt åstadkomna genomskärning -a stacken visade förändringen samt beskaffenheten utaf höet i dess mre. Det innersta eller kärnan af stacken. var ännu så varm att man icke förmådde. hålla handen deri. och så hårdt -hoppackad, att hvarje strå hade tunnhet af ett pappersblad; färgen var svartbrun och lukten starkt aromatisk, snarlik den af rulltobak. Utomkring denna kärna, motsvarande vid pass en. tredjedel af det hela, aftog småningom inifrån. och utåt värman jemte den bruna färgen, så att yttersta lagret af vid passen alns mäktighet liknade vanligt grönbergadt hö. På ett och annat ställe uti de yttre hvarfven, der packning och spridning af. det halftorra fodret icke verkställts med tillräcklig noggranhet. hade fodret något möglat. — Alla vid Enskede ing djur — hästar, oxar och kor — hade med begärlighet förtärt det svartbruna höet, och så vidt man kunde finna var mjölken under den tid med nämnde hö fodrades fetare och mera gräddhaltig än vanligt. — Prof på det sålunda Heredda brun-höet förevisades vid sammankomsten och företedde de här ofvan omförmälda egenskaperna. Vid landtbruksakademiens Decembersammankomst; meddelade grefve Wirsån sin erfarenhet om bruhhö-beredningen, hvartill på Djursholm användts grönvi ker. Proceduren dervid var lika beskaffad som vid EnIskede, Resultatet lika fördelaktigt. Hr grefven tillade, att korna med stor begärlighet förtärt . brun-höet, och att, då tillgången derpå aftog och korna derföre efterhand fingo annat hö i lämplig proportion, minskades mjölkafkastningen märkbart. Äfven prof. på. brunhö af. vicker förevisades vid sammankomsten. Landtbrakslitteratur; Vårt landtställe på trenne tunnland, och dad kastning det lemnade. . Öfversättning från fjortonde engelska upplagan, af M. E. fe Neokleddorord vat, Hjälmar Nedi hozst. . Pris 50 öre. 2 . Vi kunna lätteligen förstå hvarföre detta lilla, i ett lätt och underhållande språk affattade arbete vunnit.så stort bifall hos de i allt praktiska engelsmännen. Det framställer nemligen huru en familj, som iLondon till följd af inträffade ledsamma : tilldragelser nödgats upplösa sett lyckligt hem; beslutar flytta ut på landet för att der lefva för billigare pris; huru denna familj efter flera fruktlösa försök slutligen lyckas arren-. dera en liten bebygd lägenhet på tre tunnland och huru samma familj, i början obekant med nästan allt hvad till en sådan hushållning hörer, dock efterhand ordnar sin ekonomi 8å att den motsvarar deras lefnads behof och bereder dem ett angenämt lif för billigt pris. Författarinnans vänner i London hade högeligen afrådt henne från beslutet att flytta på landet; de hade åberopat sin egen erfarenhet och försäkrat att hvilka djur hon än förskaffade sig, skulle utgifterna för dem blifva tredubbelt högre än den afkastning de lemnade; korna. skulle dö, eller i brist på tillsyn upphöra att gifva någon mjölk; svinen skulle kosta fyra gånger mera att föda, än de skulle kunna köpas för; ankorna. och hönsen skulle springa bort eller bli bortstulna; trädgårdsprodukterna, om de hade något värde skulle bana sig väg till Londons torg utan egarinnans åtgörande — -0. sv. -Men författarinnan stod fast vid sitt beslut, änskönt hon insåg sin okunnighet i landflefnadsbestyren. Hon trodde sig genom studiet af böcker i landthushållningen blifva undervisad. De honlyckades förskaffa sig voro dock för henne obrukbara, — de tycktes henne endast vara sammandrag af större arbeten och likt-det kringresande; skådespelaresällskap som gaf sorgespelet Hamlet, men uteslöt titelrollen, så utelemnade: dessa böcker allt det titeln uppgaf att de skulle innehålla. I stället förfrågade hon sig hos grannarne huru de förforo vid sin ekonomi, gick försigtigt tillväga, samlade Rn genom uppmärksamt iakttagande erfarenhet, lade hand vid göromålen sjelf, tillsåg och ordnade allt med omsorg, och öfvertygade efter hand sig sjelf och sina vänner i staden att äfven en landtgård på tre tunnland? kan vara en källa till helsa, vinst och nöje, Ehuru åtskilligt som i detta lilla arbete förekommer icke egentligen är tillämpligt å våra förhållanden, är boken dock ganska äsvärd, och utgör en nätt utläggning af den gamla regeln: Hjelp dig sjelf och Gud skall hjelpa dig. Landtbrukskalender för år 1861, utgifven aj J. Th. Bergelin: 2 delar. 2 rdr rmt. Den välvilja, hvarmed författarens under de föregående åren utgifna landtbrukskalendrar omfattats af allmänheten, har framkallat den kalender som vi nu gå att anmäla. Författarens varma intresse och nitiska be