Aftonbladet – 5 januari 1861, sida 1

ER En 7 SENSE RR I STOCKHOLM den 5 Jan. Den föreslagna nya danska kommunallägen, Vi meddelade för någon tid sedan huru landsthinget behandlat det af danska regeringen afgifna förslag till. lag om gemensam Jommunolstyreise för stad och lands Detta förslag, som afser införandet i Danmark af en institttion, liknande den härstädes vid sednaste riksdag, oaktadt motstånd från vissa håll, beslutade landstingsinrättningen, har nu äfven förevarit i folkethinget. Det skall utan tvifvel intressera många af dem, som: deltagit i eller med uppmärksamhet följt öfverläggningarne om landsthinget inom vår representation, att erfarachvad man derom tänker i vårt gramland, oeh vi skola derföre i korthet redö. göra för öfverläggningen i danska folkthinSet. rör 5 En ledamot, Hertz, anförde de inkast man från städernas: sida plägar göra mot en för land och stad gemensam representation. De voro ungefär desamma som några riksdagsmän här: sökte göra gällande, .nemligen att--föreningen, skulle, snarare tedå till inskränkning: än utvidgning af kommunpalfrihetew; att städerna skulle blifva. för svagt representerade i de föreslagna gemensamma. amtsråden; att en alltför stor del af de ge . mensamma utgifterna skulle drabba. dem; att kommunalärendena skulle blifva -långsammare afgjorda än hittills, oeh att Me randet af städernas angelägenheter skulle blifva beroende af några få personer. Hertz delade endast i viss mån dessa betänkligheter, hvilka deremot vidhöllos och här-. mare utvecklades af I. A. Hansen, Winther och ett par andra. ö Inrikesministern (Monrad) bemötte dem. Förr, erinrade han, gjorde mani lagstiftningen alltid afseende på skiljda klasser och uppställde dem emot hvarandra: land emot stad, högre Pbeskattade mot lägre beskattade. Men efter 1848 har man bemödat : sig att jemnaoch undanrödja olikheterna; flera lagar äro i sådant afseende sedan den tiden utfärdade. Det var 1848 man gjorde det stora språnget. från ståndsindelning till en samfäld representation för hela folket. Men män bör icke låta representationsinråttningen stå ensam, utan tillämpa och genomföra dess grundsats äfveni underordnade och lokala förhållanden. Först derigenom kan den bestående vallagen erhålla Dekörg fasthet, först derigenom aflägsnar man med allo de anspråk, som ännu här ochider framkomma om särskild representation vid riksdagen för städerna. Det talas! ofta om städernas och landets olika intressen, men ministern trodde ej på deras tillviro och ansåg att man bör sträfva till att fåbegge att arbeta tillsammans: Den befintlig; misstron skulle då snart förgå. Han kunt j inse alt i ärendet, som kommo under m sådan kommunalstyrels stri diga intr och Jar Han högre och lägre beskat fäde. Man har ju redan infört gemensam förvaltnihg af en viss gren af allmänna angelägenheter, nemligen skolrådet, och erfarenheten bar visat att städernas och lundlets set ölen t , y i erfarenheter ål galagt huru äro). C. Petersen mörkningar vara opposit han t det sllrabästa förbållande er mellan alimopen och de handlande i derna, Det är blöttomellan ländtmännen och de andiverkarne, som förhållandet Inom amis: råden (på landsbygden) hade han ej sett någon opposition mellan de högre och lägra beskaättade,. och ännu ire anledning till sådan funhes sedan beskattningen blifvit jemnare fördelad. De stora skattegifverne och presterna äro ofta de hushållsalktifnste. i Sedan Tscherning uttölat sig med värma för lagförslaget, yttrade Schulin, det han erfarit att stad och land lätt kunna ar beta. tillsammans. — Amterådet bar afejort: njånga saker som varit af stor vigt för stä. derna. . Äfven om dessa blefve svägt representerade i amtsrådet, skulle de mycket väl taga sig ut med landsbygdens reliresentan