Aftonbladet – 2 januari 1861, sida 3

En styrelse för godt pris. Schweiz, ett land af ganska ringa omfång, men med omkring 2,600,000 inbyggare, regeras, som man vet, af en förbundsstyrelse, bestående af ett förbundsråd och en förbundsförsamling, den sednare delad i ett nationalråd och ett ständerråd. Under år 1859 kostade, enligt officiella uppgifter, förenämnde Bundesrath?, som äfven innefattar förbundets president, 61,000 francs eller 45,750 rdr rmt, samt ständerrådet 3218 och nationalrådet 90,648 francs. Hela det s. k. politiska departementet (utrikes ministören och diplomatien) kostade blott 93,356 francs. Förbundsförsamlingens hela tryckningskostnad uppgick till 33,429 och bokbindareräkningarne till 6305 francs. För skrifmaterialier hade 5815 francs åtgått. Den Nordamerikanska unionens förvaltningskostnad är, äfven relativt, mycket större. Visserligen har republikens president endast 25.000 dollars eller 100,000 rdr rmt, men till. kongressens, regeringsdepartementernas och uniondomrarnes underbåll beviljades vid sednaste session öfver 13 millioner dollars. Unionens demokratiska senat synes hafva en tjenare Fe hvart finger, och dertill tjenare, som blifva aflönade som prinsar. På ett och annat anslag förmärkes dock äfven här, att de monarkiska traditionerna fått gifva vika för sundare statsekonomiska principer. Till postväsendet beviljades för 1860: 24374 millioner, då till armen blott anslogos 154, och till flottan TAV, millioner.