Article Image
LANDSORTS-NYHETER Säter den 19 December. Natten till den 14 dennes beredde sig manspersonen Jöns Anders Ersson från Wålängarne, Säters socken, tillfälle att, genom -en liten vindsglugg, från taket af angränsande hus, inkomma i handlanden Hamnströms härstädes nybyggda magasin för att stjäla. Han hade under sommaren varit med vid by gnadsarbetet och var således väl bekant med lokalen. Emedan huset -ej ännu är fullkomligt inredt, fanns der öfver natten ingen menniska mer än en ung SR hvilken vid pass klockan 3 vaknade och tyckte sig märka rörelse å vinden, hvarföre han klädde sig och utgiok på gatan; då han icke här kunde upptäcka något, återvände han till kontoret, to; ljus och lykta samt uppgick på vinden, försed med en större sockerknif i handen. Han på: träffade nu tjufven, hvilken han väl kände och som genast tog till bönboken, men lyckades afleda gossens uppmärksamhet genom berättelsen om sättet huru han inkommit, hvilken berättelse gossen ej ville tro, enär gluggen var så liten, hvarföre han begat sig att taga den i närmare skärskådande. Detta ögonblick begagnade bofven till att fatta en på a liggande 4markers-vigt och med den slå gossen midt ipannan; hvarefter uppstod en strid på lif och död, under hvilken ljuset släcktes och båda kullrade utför trappan. IRfter en långvarig kamp lyckades det gossen att, utmattad af ansträngning och blodförlust, retirera, oeh bofven försvann. Den sistnämnde hade äfven försökt strypa sin .motståndare, men dervid blifvit af honom biter i fingrarne, : äfvensom han fått ett varaktigt märke i hufvodet. Följande morgon häktades han, men nekade naturligtvis till brottet. Han hålles nu arresterad, under afvaktan på bodbetjentens tillfrisknande, hvilken har stora hål både främre och bakdelen af hufvudet, men lyckligtvis är utom all lifsfara. En anmärkningsvärd episod vid denna ruskiga tilldragelse var, att en 1 huset nästintill boende krögerska, ehuru hon hört nödrop under tumultet samt gossen vid reträtten först vände sig dit och uppaf hvem han var och hvad som skett, icke kunde förmås att ens öppna dörren,

31 december 1861, sida 4

Thumbnail