Aftonbladet – 27 december 1860, sida 2

hon fattade afsky för dem allesamman. Fadren, abe belägrad af hennes friare, bad henne sjelf bestämma sitt val och då svarade hon leende: jag har hört pappa så ofta klaga öfver att svenska köpmän onödigtvis ifva bort sine döttrar åt unga. adelsmän, hvilka icke kunna sköta penningar, att jag beslutat att icke taga någon annan än en duglig, ung köpman. Känner pappa någon hy gligare sådan än vår Fredrik? Gubben underrättade mig om hennes tycke, och ja; blef inom kort hennes lycklige man: Ack! hennes tarflighet, förstånd och alltid uppfriskande kärlek har jag att tacka för min förmögenhet och att jag kunnat reda mig ur tusen brydsamma förhållanden och. uthärda till dess jag kom på fast grund; men just då bortryckte döden henne från mig. Du har fått allt ditt goda?, sade notarien leende, icke för din röda näsas skull, utan för dina förtjenster, din duglighet.? Tvärtom, det var just min röda näsa som tvang mig att vara ärlig, kysk; sparsam och ordentlig, att jag oaktadh min fulhet måtte få ett nu rykte och komma fråm i verlden. Vackra karlar missbruka ofta det förtroende derås utseende skaffar dem; det hane nog äfven jag gjort, om jag sett bra ut. b I detsamma öppnades dörren och på tröskeln stannade ett fruntimmer i tarflig drägt. Hon gjorde ett tecken åt köpmannen, som senast gick ut med henne i ett yttre rum. ufter en stund. återvände han till notarien och: sade: ; Vet-du hvem det var, som öfverraskade 0s8? ?Din hushållerska förmodligen,? Hur tyckte du hon. såg ut?? Jag ser aldrig på hushållersköt !7 svarade notarien försmädligt. ?Det är oförståndigt; en man, som vid din ålider vill gifta sig bör icke; söka sig någon ER lekdocka; uten en allvat: lig: hushållerska.? NE per