Aftonbladet – 20 december 1860, sida 2

Jan tramflör allt tagas 1 oIvervägarde. Mend: i mycket kan antagas såsom säkert, att då-ir en I bästa fall så tillräckligt a? det Yivaande elindet komme att qvarstå, att natiohen u her all enledniog att önska och att sträfför einåendet af större och vigtigare förttringar, utan behof af detta öfvergångstadium. — K. M. har t vaktmästaren vid tullevakniogen i CarWiona A. M. Blomgren, som unen er loger Nera år genom berömvärd rådigtet och I tundom med egen lifsfara ur sjönöd räddat sam-, nlagdt tolf menniskolif. medaljen i guld af femiej leken, med iokrift: för berömliga gerningar., att, högblitt band med gula kanter af bonom bäras å. röstet. , a — K. M, her, Under den 20 sistl. Nö illagt öptiens Benjamin Leja i Paris medi med inskrift Litteris et Artibuss, att i hög-; lätt band böras ä Gröstet. — Med aniodning af professorn A. Erd-j, nan) framställning om anslag till afvägningars utörande i samband med de geologiska undersökningerne r K. M. den 30 sistlidne månad, med afseende å ten af de skäl, hvarpå ifrågavarande framställ nlifvit grundad, til xt Trån besparingarne å sjette wufvndtitelns 2asiag till jordbruket, handeln och nä-. ngarne må under år 1861 för berörda ändamål utgå tt belopp af 3,000 rdr; egande professor Erdmann, edan sig visat i hvad mån bidrag till bestridande ft enabanda utgift för de påföljande åren kan genom örsäljning af de från trycket utgifna geugnostiska rtorna påräknas, till K. M. inkomma med den yterligare anmälan i Mmaet, hvartill han kan finna ig befogad. — Med anledning af gjord ansökning om statsbidrag för sänkning af den så kallade Oxbacken id Westerås vestra tull m. m., har K. M. samma dag, med afseende 3å de väsendtliga fördelar, som genom berörde vägförbättringsföretags verkställande tillskynlas icke blott staden Westerås och närmast derintill oeligna landsbygd, utan äfven den allmänna rörelsen å ifrågavarande lifligt trafiker220 Vag, till företagets understödjande beviljat ett bidrag af 2,500 rdr, hvilket belopp statskontoret eger att till arbetsdirektionen utbetala så suart direktionen medelst intyg af chefen i mellersta vägoch vattenbyggnadsdistriktet styrkt, att de arbeten, hvilka beräknats uti den af kaptenen Grafström i afseende å företaget upprättade plan, blif-it till alla delar noggrannt vefkställda. — Uppå ansökning at filosofie magistern och juris kandidaten A. Thurgren om något understöd af, allmänna medel för utgifvandet från trycket af en afbandling om Svenska nybyggesväsendets fortgång från äldsta tider, har K. M. den 30 sistlidne November beviljat Thurgren en gratifikation af 300 rdr att till honom utbetalas sedan ifrågavarande arbete blifvit genom trycket offentliggjordt. (P. T.) — Kongl. Maj:t har den 30 sistlidne November förehaft frågan om reglering af färjefarten mellan Calmar och Öland samt dervid rattat bufvudsakligen följande beslut: Ehörå de särskilda belopp af tillsammans 1500 rår årligen, som K. Maj:t i ändamåll att de angående färjefarten mellan Calmar och Öland pu gällande vitestörbud skulle kunna upphöra, hos rikets ständer iskat såsom understöd för hvardera af de tre f rjeplatser, hvilka K. Maj:ts befallningshafvande ansett böra fortfarande bibehållas till betryggande af en säker och ordvad kommunikation öfver Calmar sund, icke blifvit, på sätt K. Maj:t föreslagit, å allmänna riksstaten till utgående för framtiden uppförda, utan endast ett deremöt svarande tillfälligt anslag till K. Maj:ts disposition för ändamålet anvisats, har K. M:t likväl, då äfven med detta för åren 1861, 1862 och 1863 tillgängliga bidrag en reglering af färjefarten öfver nämnde sund nu är möjlig, så att omförmälda vitesförbud kan upphäfvas, funnit mod att, jemte förklarande att färjeplatserna Köhälla, Iärjestaden och Beijershamn kornina att såsom allmänna färjeplatser bibehållas, med skyldighet för dessa färjeplatsers innehafvare att, emot vissa bestämda afgifters uppbärande, betjena allmänheten med öfverfart till Cal mar, samt att dervid ställa sig till noggrann efterrättelse de föreskrifter, som, till de trafikerandes säkerhet och beqvämlighet redan finnas eller framdeles kunna blifva i behörig ordning ineddelade, men att deremot för fäfjeplatsen Fröbygårda, från hvilken plats fäfjefarten, enligt hvad upplyst blifvit, vid många tillfallen är förenad med betydande svårigheter och hvars läge på endast ringa afstånd från Beijershamn gör densamma för kommunikationen mindre behöflig, skyldigheten att såsom allmän färjeplats fortfara skall med innevarande års slut upphöra — tillika förordna, att det genom kongl. resolutionen den 13 Juli 1824 stadsade och genom sedermera tid efter annan meddelade förklaranden med vissa inskränkningar bibehållna vitesförbud af 10 rdr bko emot främmande personers dfverförande till Calmar från de emellan färjeplatserna belägna ställen skall vid innevarande ärs slut till all kraft och verkan förfalla, samt att föliaktligen transporten af så väl varot som personer einellan Calmar och Öland skall derefter för framtiden vara fri och obehindrad, kommande dock berörde vitesförbud af 15 rdr rmt att fortfarande gälla för det fall, att främmande personer för slik transport idka båteller färjefart från någondera af ofvannämnde tre till bibehållande bestämda färjeplatser, eller från de till samma färjeplatser böravde lastbryggor. Beträffande åter frågan om de afgifter, hvilka färjeplatsinnehafvarne efter vitesförbudens upphörande skäligen böra få af de trafikerande uppbära, har K. Maj:t fastställt ny taxa å ifrågavarande afgifter, att från och med början af år 1861 tilis vidare lända till efterrättelse för färjeplatserna Röhälla, Färjestaden och Beyershamn; och har K. Maj:t anbefallt sin befallningshafvande att den nya taxan inom länet allmänligen kungöra, och i sammanhang dermed beträffande storleken af de färjor och båtar, som vid färjeplatserna skola tillhandabållas, meddela föreskrift. Slutligen och i öfverensstämmelse med hvad rikets ständer stadgat såsom vilkor för anvaändantet af ofvanberörde till K. Maj:ts dispösition anvisade anslag, har K. Maj:t föreskrifvit, att K. Maj:ts befallningshafvände, med ledning af de anteckningslängder, som vid färjeplatserna skola föras öfver dagliga rörelsen derstädes och uti hvilka längder böra antecknas icke blott antalet af de för hvarje dag till färjefart begagnade farkoster, jemte derför erlagda afgifter, utan äfven beloppen af de afgifter, som för hvarje dag influtit af så väl persönsom varutrafiken, samt efter inhemtande af ytterligare erforderliga upplysningar i ämnet, jemte vederbörande färjeplatsinnehafvares yttranden; bör vid början af år 186: och sedermera vid början af de två derpå följande år till K. Maj:t inkomma med anmälan huruvida kostnaden för färjhållningen under föregående årct kan anses vara af de intlutna afgifterna till fullo betäckt, eller om något särskildt understöd bör färjeplatsinnehafvarne för samma år tillgodokomma, samt i sedvare fallet för hvardera af dem föreslå det belopp, Jotk icke utöf. ver 500 rdr, som skäligen må böra för sådant ändamäl anvisas. — Uppå en af utsedde ombud för 79 bemmansegare på Öland, hvilka bildat aktiebolag under benämning af Carlevi hamnbolog, i ändamål att bereda bolagsmännen tillfälle att säkert och beqvämt frakta sig och sina varor öfver Calmar sund från Carlevi hamn på Öland till staden Calmar och fasta landet deromkring, i gjord ansökning om nådig stadfästelse, jemlikt lagen om aktiebolag af den 6 Oktober 1848, ä ett af delegarne antaget och vid ansökningen fogadt förslag till bolagsordning, har K. Maj:t den 30 sistl, November förklarat att då, enligt K Maj:ts samma dag fattade. bir ofvan omförmalda beslut, de avgåeude färjefarten mellan Öland och Calmar hittills gällande vitesförbud komma att med innevarande s slut upphöra, samt frågan om bildandet af ett dant bolag, som det nu anmälda, synes i väsendt lig mån vara af sålunda förändrade förbållanden beroende, funne K. Maj:t, med afseende härå och enär det ingifna bolagsordvingsförslaget för öfrigt i flera hänseenden befunnits ofullständigt och sakna diverensstämmelse med de i ofvannämnda leg gifna städganden, fastsällelse ä samma förslag itke böra meddelas. : l — Konungen har, med anledning af enkedrottning Desiderias död, utitelegrammer från kejsaren af Frankrike, konungen af Danmark och prins Fredrik af Nederländerna mottagit sorgebetygelser. Kejsarne af Ryssland och Österrike hafva likaledes låtit för K. M. och den kongl. familjen betyga sitt deltagande. — Genom generalordres har K. M. befallt att arisen skall anlägga sorg efter enkedrottning Desideri — Det berättas nu att framlidna enkedrottning Desiderias begrafning kommer att försiggå på det att sitt jordfästningen sker åRiddarsalen i k. slottet efter katolska kyrkans tual, hvarefter liket föres i högtidlig proces