Aftonbladet – 18 december 1860, sida 2

RIKES, FRANKRIKE. Det på telegrafväg bekanta kejserliga deretet af den 10 dennes meddelas nu af Movitören och är af följande lydelse: De varvingar, som till denna dag på grund af deretet af den 17 Febr. 1852 blifvit gifna de periodiska bladen i Paris och i departemenena, anses såsom upphäfda och icke skedda Det utlåtande af inrikesministern till kejsaren, hvilket åtföljer dekretet, är af följande innehåll: Sire! Efter det jag i mitt cirkulär till prefekterna framställt mina grundsatser, som böra utgöra sett rättesnöre vid förvaltningens förhållande till pressen, tror jag mig gå E. M:ts önskan till mötes, då jag ber er täckas upphäfva de varningar, som tillelats tidningarne i Paris och i departementena. tskilliga periodiska blad ha erhållit två varningar och stå således vid branten af suspension. I det at: regeringen befriar dem från denna: fara, skall hon återförsätta dem i den oberoende ställning, som de komprometterat, och denna glömska af det förflutna skall vara en underpant för den storsinnade politik, som söker försona och förena alla landets intelligenser. Jag bar uppmanat pressen att begagna sig af en vidsträekt diskussionsfribet; mot dem, som kunna komma att göra bruk deraf, för att angripa staten, skall mitt samvete vara så mycket friare och min makt så mycket starkare, om E. M:t, utplåoande det förflutna, erbjuder författarne ett ädlare tillfälle att-bevisa sin patriotism. Monitören meddelat vidare ett kejserligt dekret rörande Algeriens regering och förvaltning. De centraliseras under en generalguvernörs auktoritet, hvilken direkte till kejsaren afgifver berättelse om landets politiska ställning och förvaltning samt för. befäle öfver Algeriens krigsstyrka till lands och sjös. Han utnämner alla embeten, undantagander dem som tillhöra allmän undervisning, kultus och den franska domarekåren. De franska tidningarna äro naturligtvis ej synnerligen belåtna med att dekretet at der 24 November ej burit någon frukt för dem. Journal des Debats erkänner kejsarens och Persignys goda vilja, men fäster uppmärksamheten på att dylika rent personliga garantier äro otillfredsställande, samt att den stränaste Jag ärjatt föredraga framför godtycklighet. resse, Siscle, Gazette de France och Opi nion nationale yttra sig i samma anda, och endast de halfofficiella bladen gilla obetingad Persignys cirkulär. De medgifva föröfrigt. att Persigny utlåter sig med berömvärd öppenhet, i det att ban erkänner, att de nuvarande pressförhållandena äro abnorma, och man tror också, att han åtminstone skall bemöda sig om att begagna sin makt med den humanitet, han utlofvar. Slutligen förtjenar det framhållas, att ministern, likasom i sit första cirkulär, äfven nu varnar prefekterna för att söka ställa sig in gehom servilism. ÖSTERRIKE. Preussische Zeitung meddelar följande intressanta upplysningar rörande hr v. Schmerlings utnämning till statsminister, kejsarens yttranden till honom och hans egna af: sigter. 7 Kejsaren tog emot hr von Schmerling på det bjertligaste sätt. Så fort denne kom ropade kejsaren till honom, att han (Schmerling) hade förekommit kejsarens önskan att träffa honom; kejsaren behöfde hans tjenat och hoppades att en så trofast och talangfull embetsman ej skulle undandraga sig att följa kejsarens kallelse. Kejsaren högaktade honom för det han för 10) år sedar (då han var justitieminister) hade lemnat styrelsen. Un: der samtalets fortgång öfverraskade kejsaren hr von Schmerling genom sin. noggranne kännedom om faran af sin ställning; kejsaren kände mycket väl de särskilta kronländernas åsigter om de nyss utfärdade provin cialförfattningarna och dolde icke för sig. huru betänkligt det vore att fortgå på den