Aftonbladet – 17 december 1860, sida 3

På Z. HEGGSTRÖMS förlag hafva nyligen utkommit och blifvit till Landsortens Bokhandel afsända : SKRIFTER, af NN CHRISTIAN CLAESON. Samlade och utgifna efter författarens död. (Compl. i 2 Band, 53 ark. h. 7 rdr) Förra Bandets Jnnehåll: I. Om möjligheten af en Fi losofisk Rättslära. II. Om Språkets Ursprung och Väsende. III. Om Elementar-undervisningen i Filosofi och Svenska Språket. Sednare Bandets Innehåll: Recensioner och Smärre Afhandlingar: — 1. SCHWARTZ: Bidrag till den nyaste Theologiens Historia. — 2. Theologi och Filosofi. — 3. Äro anklagelserna mot tidehvarfvet för materali:m ogrundade eller icke? 4. RIBBING: Genetisk framställning af PLATOS Idöelära. — 5. WITT: Själen i normalt och sjukligt tillstånd. I. Själens Biologi. — 6. MONRAD: Om de classiske Studiers Betydning för den höiere Almeendannelse. — 7. MADVIG Om de grammatikalske Betegnelsers Tilblivelse og Veesen. (RUSEN, RABE.) — 8. Om Professor BOSTRÖMS Filosoofi. — 9. Om betydel. sen af Svenska Språkets Studiom vid universitetet. — 10. Om GÖTHES Faust. — 11. Diamanter i Stenkol. Dikt af KRAMER. — 12. Don Juan af BYRON. Öfversättning af STRANDBERG. — 13. Nordisk Universitets-tidskrift. 3:e Aarg. 3:e Hefte. — 14. Om Vetenskapernas System. — 15. GÖRANSSON: Om möjligheten af christlig philosophi. — 16. Filosofi och Religion, Ort odoxi och Kristendom. En recensent i Post-Tidningen yttrar om dessa Claösons ffterlemnade Skrifter bland annat följande: Bland förluster, som ett land kan lida, är säkert den bland de smärtsammasie, då ett ungt snille ryckes bort vidt i sin utveckling En sådan förlust bar inträffat med ilosofie-docenten vid universitetet i Upsala Mag K. Claeons bortgång. Af stväl kamrater som lärare ansågs ban ör det mest lofvande ämnet till en framtida utmärkt veenskapsman, och detta omdöme af bans närmaste jäfvas iaf den samling efterlemnade skrifter, som nu ligger ramför Man påträffar nemligen i dessa skrifter en vanligt klar både uppfattningsoch framställningsförmåga. örenade med en redan omfattande lärdom. Man märker erli.en, att förl. ännu var stadd i utveckling att han nu fortfor att göra sina studier: men det djopa allvaret h den ädla enthusiasmen tillkännage derjemte, att ban, år han en gång hade kommit att fatta sitt parti, att belämma sin innersta lifsötvertygelse i alla dess konseqvener, ock skuile halva förmått att göra den gällande såväl nom vetenskapen som den allmänna fosterländska odlinen. — Vid en ofversigt af Clatsons lif, sådant det ligger amför oss i hans efterlemnade skrift, visar det sig, att an knappt förblifvit främmande för någon af de mera etydelsefulla ideer, som gjort sig gällande hos samtiden. essa skrifter erbjuda ock derföre åt läsaren en i många änseenden intressant exposition af den ädlare sidan hos dens sträfranden. ee