Aftonbladet – 15 december 1860, sida 1

sedan du varit en svag slaf. Min aktning och mitt förtroende:till dina bättre föresatser komma helt och hållet att -bero på huru du uppför dig .under den tid du:qvardröjer här. Pappa:skall blifva nöjd. H Kommendör-Z—, sade moster Sara och gläntade på dörren. 4 En timma derefter voro gästerna samlade: De -bestodo af Lothards förmän och kamraten samt några familjer, med hvilkas professorn varlierad antingen genom slägtskap eller vänskap. I samlingen fattades blott grefvinnen Nathalie. Lotbard och Skuldfrid voro så vackra, att det var en glädje att-se på dem. Lyckan är det bästa försköningsmedlet) Tage var blek och tyst, men visade ett Jugn och en sjelfbeherrskning, som i bögsta grad öfverraskade Aberney och rörde Sara så, att hon isen knapp värdning måste vt och gråta en Hiten tår. Skuldfrid smålog så vänligg emot Tage och såg så bjertinnerligt mildt och godt på benomy, att Tage tyckte sig ännu djus pare känna förlusten ef benne. Han undvek att kastacen blick på Lotbards ädla ansigte; han kände att åsynen af den lycka der stod att läsa endast skulle uppväcka hans vrede och kagta honom tillbaka in i svartsjukans mörka ström. Grefvinnan Reastein allmäldea Tage böl just påvatt: språka med, Skuldfrid. Han, Niki som alla närvarande, vände sg om vid ljudet af grefvinnans nann och I t dörrend Nathalie inträdde. ytterst intas de. I likhetmed Skui hon er hviti un 3 Fltommor. ar fiög a mörk rodnad; att Nashalie var likal Proressorn helsadej förbindlighet, Nathalie! mt, flin var aemot-! ädning med klädd med hans stefvinnan med uts besvarade densskämt ståndligt intagand .