Aftonbladet – 13 december 1860, sida 2

tog just detta vedermäle af en hög välbelåtenhet med ett till konungens enskilda bibliotek i Stockholm aflemnadt vetenskapligt opus. Man finner, att just i dessa dagar åtskilliga musikaliska tatanger i Sverge blifvit uppmun trade med samma guldmedalj; den tanken ligger då nära tillhands, att den latinska inskriften verkligen afser förutom vetenskapen (;litterae,) sådan ars, konst. som i allmänhet närmare betecknas med tilläggsordet skön. Huru pu härifrån kan med bibehållen god smak göras ett hopp till rygg-gnidare,, o. s. Vv. det är detts, so:a förundrat ganska många och som hos en och annan väckt den eställningen, att den svenska regeringen antingen icke skulle vara rätt hemma i sin latin, eller också befinner sig i mycken fattigdom med afseende på medel att passande belöna en förtjenst af mera praktisk art. Men — har man frågat sig — är der icke en annan svensk medalj, som bär den vackra inskriften: Illis quorum meruere labores,? kulle ej denna varit lämpligare för hr Madsens nätta arbete? Är det icke möjligen en som heter: Sui memores alios fecere frottando?) — I det hela taget synes der mer än någonr in råda i det svenska dekorationsväsendet en högst, jag vill nästan säga, pikant villervalla. Dessa många olika ordensstjernor och medaljer tyckas falla på folk ungefär så som de af sig sjelfva kunna falla som bäst; för några år sedan öfverraskades man här med att i tidningarne läsa, att en för detta perukmakare, tandutdragare eller barberare, som gick omkring med cn laxunge, hvilken han putkläckt i en flaska, och föregaf en framtidsmission som grundläggare af en konstig skandinavisk fiskafvel, hade hugnats med kongl. 3 a Wasaordeö; det har ensanit varit tillräcsligt för att här i Danmark till den grad nedsitta bemälda vackra dekoration, att numera ingen man med honnett ambition vill bära den; samma öde skall förmodligen drabba de svenska medaljerna efter detta. Och det är skada, ty de svenska ordnarna äro smakfulla och medaljerna lära vara af fint guld, utan villa och vank! Till annat. Den länge omtalade ministerkrisen i — Berlingske Tidende har då ändtligen kommit till ett resultat. Professor Holst går definitift af som bladets ledare och chef, och det öfvertages från nyåret af en hr Buchheister, hittills i det offent! ga litet eller intet känd, men deremot ganska välbekant i en mera enskild krets, som en ung man med mångsidig och ganska anmärkningsvärd talang för det publicistiska skriftställeriet och dessutom en man med till och med vetenskapliga studier. Han har förut deltagit i Berlingskes redaktion, ehuru i en underordnad branche, men har samtidigt dermed först varit tiensteman i posten, derefter kontorschef under magistraten. Pressen här har redan enhälligt helsat hr B. välkommen i dess leder och det är en allmän mening, att Berlingske här har kommit i ganska goda händer. Hr och fru Cesar hafva några gånger uppträdt på Casinoteatern wellan akterna; de hafva kommit, sett sig omkring och — icke segrat. Fru Cesar, född Ida Lövgren, har röst och talang, men hon har tyvärr en europeisk konkurrens af 10,000 sångerskor, också med röst och talang. Hr Czesar sjunger med basröst. . Deremot hafva vi här en pianist herr Hasert, som gör mycken lycka för sitt på en gång ytterst virtuosmessiga och smakfulla spel. Han hörer verkligen till en af ögonoliekets förnämste exekutörer på pianot och utmärker sig lika mycket i den moderna skolans kompositioner, som i utförandet af Beethoven och Bach. Kungliga operan väntar en ny tenor, en hr Nyrop, hvilken på förhand omtalas som något alldeles overordenligt. 0. 0.