Aftonbladet – 13 december 1860, sida 2

Finanskrisen i Förenta Statorna. Times korrespondent i Newyork meddelar ander den 21 November härom följande: Den kommersiella krisen bar så uteslutande upptagit sinnena, att man alldeles glömt den politiska jäsningen i de södra staterna, hvilsen är dess orsak. 1857 års dagar, dessa lystra dagar, då bankdirektörer föllo i vanmakt och köpmän sutto gråtande öfver sina böcker, ha kommit åter — dessa dagar, då penningarna, hvarpå det straxt förut varit så stort öfverflöd, att man trugade dem på er, plötsligt försvunno och blefvo oåtkomliga. Det obegripligaste vid en panic i Newyork ir hvart penningarna taga vägen. För två reckor sedam fanns det öfverflöd på dem. Man trugade er att låna mot laglig ränta, 7 proc. Nu deremot, huru olika! Utan någon tillökning i skuld eller minskning i tillgångar, fylles Newyork med produkter, och nya sändningar inträffa hvarje dag. Newyork har att fordra af nästan hela verlden och likväl ha ressurserna för handeln plötsligt blifvit afskurna och det har blifvit nästan omöjligt att få låna penningar eller att betala skulder. Hvart hs penningarna tagit vägen, på hvilka det var sådant öfverflöd för tio dagar sedan? Hvart taga bankernas kalancer vägen? Om tio dagar härefter kan det åter vara rik tillgång på penningar och förtroendet, denna långsamt växande planta, kan åter spira upp genom sjelfva stenläggningen i köpmansqvarteren. Hvar finnas de just nu? Detta är en hemlighet, som jag ej anser mig i stånd att uppdaga. Då jag sist skref hade panicen allvarsarn börjat. Men allt hvad som till dess skett var en småsak mot hvad sedermera inträffat. Betrycket var aldrig värre 1857 än det var den i9 November i år. 1860 års finanskris kan täfla med 1837 och 1857 års i afseende på lidandets intensitet. Huruvida den kommer att bli lika långvarig, kan endast tiden utvisa. Den har obestridligen icke en så vidsträckt bas af skuld att operera på. Tvärtom tyckes den liksom en svamp spira upp ur stort välstånd. ty om man får tro affärsverldens allmänna vittnesbörd, så har det aldriv funnits så stort välstånd i landet som nu. De stora skördarne äro inbergade, och man vet att de ha högre värde än något föregående år. Det är väl sannt, att bomullsskörden ej var så stor som man hade hoppats, men å andra sidan äro spanmålsgrödorna större, och af guldskörden i Kalifornien har landet omkriug 20,000,000 dollars qvar, emedan utskeppning ej skett till Europa. För mindre än en månad sedan var det öfverflöd på penningar, oaktadt en jemn och välgörande återhållsamhet hos bankerna. Till följd af de höga priserna och efterfrågan i Europa strömmade landets spanmålsgröda till Newyork. Af samma orsak tillväxte höstrafiken på alla de stora jernvägslinierna, och landets affärsverksamhet var allestädes lifvad och uppmuntrad på ett helsosamt sätt. Den oya bomullsskörden började också att skeppa: från Neworleans och Mobile, och de på kon nossementerna utställda anvisningarne att som vanligt ingå till Newyork. Man skulle tycka att en tafla af mera blomstrande välstånd svårligen kunde framställas: rikliga skördar ankommande till hamnarne, fö; att mot högt pris exporteras, minskad expor! af ädla metaller och fördelaktig kurs. I et ögonblick fördunklas denna lysande tafla al irgen annan orsak, så vidt jag kan förstå, än politiskt misstroende. Alla slags affärer afstannade ögonblickligen. — — Nedtryckningen af prisen på all slags egendom var stor. och särdeles var detta fallet med spannmål. hvaraf stora qvantiteter afbida skeppning, och med sådana valutor, som måste uppoftras för oundvikliga och brådskande inbetalningar.