Aftonbladet – 12 december 1860, sida 3

ENGLAND. För några dagär sedan hölls i London ef ganska besynnerlig sammankomst. 1 tidnin garne och genom anslag på gatubörnen till. kännagafs, att tre lekmän — Reginald Rad: cliffe, Richard Weaver (en f. d. prisboxare) och William Carter — skulle hålla gudstjene! i Exeter Hall. På mindre än en fjerdedels timme, efter sedan dörrarne blifvit öppnade. var den ofantliga salen öfverfylld af åhörare. Gudstjensten började med en bön, hbvari den JAllsmöktige anropades att utsträcka sin arm ur himmelen öfver London, för att omvända staden, och framför allt för att sätta en damm mot påfviskhet, påfvelist, puseism och djefvulens list. Hr Carter uppläste derefter sjette kapitlet i Marci evangelium och försäkrade åhörarne, att man ej kunde rädda sin själ genom att hålla upp ettlumpet förmultnadt kors eller. ett uselt krucifix, genom att besöka kyrkor med ståtliga torn eller åböra en mängd karlar i hvita kåpor,. Hvad som gjordes behof var en verklig omvändelse. Två klasser i London behöfde detta mest, åen arbetande klassen, inom hvilken 98 af 160 aldrig besökte Guds bus, samt den oomvända adeln; bland hvilken det fanns mycken salfvelsefull humbug. Derpå uppträdde hr Weaver (f. d. prisboxaren), och den rörelse, som då genast grep allmänheten, ådagalade, att ban var den som utöfvade största dragningskraften Han började med att på melodien till sKannibalöarnes konung sjunga eller :skråla en bymn, som började med orden: Alltjemt ännu ack ingen enighet! Församlingen instämde. Hair valde sig derpå en text ur Johannis första bref. Hans åhörare borde ej tro, sade han, att -den stora återlösningsplanen är idel munväder och humbug; tvärtom kunde den omvända de största uslingar i London. Det fanns ganska många gudsförgätna personer bland de församlade, och dessa måste i fem eller sex minuter hållas öfver helveteselden och skakas; om de ej deraf blifva omvända, voro de förlorade. I det att talaren småningom blef allt ifrigare, började ban med oerhörd energi hoppa: hit och dit och ryta fram helvete och förbannelse. Till slut uppmanade han i de gröfsta ordalag och med de bäftigaste åtbörder församlingen att anställa ett slags omröstning. De, som trodde, att Kristus hade makt att återlösa, skulle sträcka upp ena handen. Ungefär trefjerdedelar af församlingen gjorde detta; om motsatsen blef det ingen omröstning. Flera unga fruntimmer föllo i vanmakt och utburos. Hr Weaver sjöng derpå äanu er hymn: Jag hafver en fader i ett förlofvadi lands på en munter melodi. Hela aftoner hölls församlingen i den största spänning; mer till slut föreföll ett något lugnare meeting för att upptaga de oomvända. Dylika sandaktsstunder kallar man i England och Amerika Reviral Meetings (väckelsemöten). I Irland, Norra Eogland och Wales ha de varit ganska vanliga i ett par års tid. Det i Exeter Hall hållna mötet lärer deremot vara det för sta af detta slag i London. ÖSTERRIKE. Sannolikheten af hr von Schmerlings utnämnande till statsminister har haft den gods: verkan att agio mellan silfver och sedlar förbättrats. De ungerska emigranterna i Donaufurstendömena, försedda med penningar och understödda af furst Kusa, röra sig der på ett sätt som väcker stor oro hos kejserliga regeringen. De synas vänta något krigiskt företag af der nye fursten i Montenegro och ämna begagne detta som anledning till utbrott af en strid. ITALIEN. z Från Neapel berättas, att då kardinalen, erkebiskopen af Neapel, anländt till -staden. hade manifestationer egt rum såväl för Garivaldi som för påfven. Då deltagarne utiuppoppet sågo sig omringade, försöktede att intända erkebiskopspalatset. Upploppet fortor 18 timmar. Erkebiskopen visade sig på palkongen af sitt palats med trikoloren. Ut Jaserta hade soldater af Garibaldis upplöste är gjort motdemonstrationer mot de reaktiorära rörelserna. Flera personer hade blifvi skjutna och omkring 100 arresterade. Äfver Aversa -hade garibaldisterna gjort uppror. Från Gaöta berättas att de belägrande der I dennes aflossat ett profskott, hvarvid de kastade bomben nedslog midt uti det kunglig palatset. Belägringsarbetena hade framskridit betydligt. Den 1 voro redan 35 mörsare oc! 120 grofva positions-kanoner uppförda. Der sungiiga familjen bodde uti rum som blifvi nrättade i kassematterna. Turinerbladet Nationalits meddelar e nalys af det i ministerrådet antagna lagförlaget rörande konungariket Italiens organisaion. Den af regeringen antagna principen ä; öljande: politisk, militärisk och financiell cenralisation, men administrativ decentralisation. administrativt hänseende skulle endast upp: ätthållandet af allmänna säkerheten och fänselsernas förvaltring, åtminstone tills vidare. illkomma centralregeringen. Allmänna me: ingen skulle ej medgifva att regeringen afäger sig densamma. Hufvudändamålet mec ela denna . anordning skulle vara, att åter ;ifva provinserna deras autonomi. Indelandei regioner skulle måhända blott vara ett ad ninistrativt öfvergångsstadium. De närvaränd: mmunallagarne skullenästan blifva älldele: örändrade. Hela lagförslaget är mycket lieralt, och dess författare, Ratazzi, kunde, di an framlade detsamma för den med oinskränk: nakt och myndighet beklädde konungen, mer käl säga: att aldrig en furste begagnat sii bsoluta makt till en sådan utvidgning af de llmänna friheten. General Goyon hade låtit med franska truper på nytt besätta städerna Acquapendente ch Bagnaårea, De påfliga gensdarmernas för rifvande från förstnämnde stad hade skett a! fasis friskara.: Turinerkabinettet har. förklaat, att öfverste Masi handlat på eget bevå; amt att bans handlingssätt ogillades af Pienonts regering. Bagnarea ligger nära Lagt i Bolsena. Bourbonska truppafdelningar, bestående a! Ti TE OR ot An mRNA a St RIGG O M Mm Vv MA ÅL MD MD fe 2 KT KR RUT