Aftonbladet – 12 december 1860, sida 3

land skall deraf finna den största båtnad fö modernäringens utveckling och förkofran Må allenast inga småsinta, egennyttiga parti. intressen lögga sig i vägen -för dessa prisutställningar och motverka det vackra mål, som med dem afses. Lanåsböfdingeembetet i Marlestad och dess utskärkningsresolutioner. Göteborgs Handelstidning, som efter insän daren i Aftonbladet redogjort för ofvannämndc fråga, bar från hr landshöfding Woeern motte git en förklaring i ämnet, som vi anse os böra återgifva. Den lyder sålunda: I Handelsoch Sjöfartstidningenför den 1 Dec. förekommer en ur Aftonbladet hemtad anklage emot undertecknad, den jag finner vara ogrundad oci vrängd,samt derföre anhöäller att genom red:s välvil liga biträde få beriktigad. Låtom ss dervid först särskilja de af Aftonbladsinsändaren med uppsåt sammanväfda momenterna af historien. År 1859 söktes utskänkningsräctighet vid Sjötorp. Den afslogs af landshöfdingeembetet, gick vidare oeh afslogs äfven af K. M:t. Pen saken torde således vara tillräckligt utredd. År 1859 sökte äfvenledes gästgifvaren Lindblon: rättighet att i den så kallade Sorbonska trädgårde:. hålla utskänkniog. Konungens befallningshafvand. afslog äfven denna ansökning, emedan man ansåg lokalen mindre lämplig. På häröfver anförda besvär blef konungens befallningshafvandes utslag af K.M:: upphäfdt och den sökta rättigheten beviljad. H Lindblom hegagnade denna rättighet någon tid, mer. vare sig att lokalän var alltför otjenlig eller att rö relsen eljest icke bar sig; allt nog, hr Lindbloms utskänkning derstädes upphörde af sig sjelf, hvarefter trädgården för sommaren 1860 utarrenderades a! drätselkammaren till annan man, hvilken der icke sökte utskänkningsrätt. En betydlig del af -samms trädgård har sedermera blifvit af drätselkammare. försåid till undertecknad, som donerat densamma, dels till länslasarettet, för kompletterande af erforderlig! utrymme, dels till tomtplatser för en småbarnsskolu och en flickskola. Häruti torde väl näppeligen nå gon egennytta kunna spåras; men allt detta har emellertid icke det minsta sammanhang med Alba gen. Vi komma nu till denne. Redon åren 1858 och 1859 hade undertacknad företagit en parkanläggning i Albagen, förmedelst gronddikning, makadamiserade gångar och trädplan teringar, hvartill träd och buskar dels inköptes frår Degeberg, delsftillfördes från en egen egendom, för att dermed bereda Mariestads befolkning en föru saknad, sund och proper promenadplats. Dessa ar beten, hvartill äfven hörde bortflyttning och reparation af byggnader, hafva redan kostat en temliger rund summa och lära väl ännu erfordra ett eller av nat tusende riksdaler, för att blifva kompletterade. En byggnad, som skulle bort från länshäktets närhet och egentligen bordt flyttas af min företrädare, blef emellertid färdig vårtiden 1860. Denna byg:nad, som bastår af åtta boningsrum med kök och er stor sommarsalong, inreddes till lämplighet för er brunnsinrättning, samt erbjöds för sådant ändamål först (gratis) åt stadens apotekare, som likväl ickt fann en dylik inrättning kunna bära sig i Mariestad Derefter erbjöds den åt hr Liljegren — hvars frv håller värdshus i staden — för att tillhandahålla de promenerande med tå, lemonad, sodavatten och öl. Hyran bestämdes till 75 rmt för år, hvilket är ganska lågt i jemförelse med andra i Alhagen uthyrdz byggnader, af hvilka en, som består af 1 rum och kök, lemnar 75 rdr; en, som består af 2 mindre rum oca kök, lemnar 65 rdr, och en, som består af en smedja, lemnar 75 rdr. På hr Liljegrens yrkande att få hålla schweitzeri eller helst värdshus för att kunna betjena äfveån med så kallade sexor, erhöll han det besked, att det flck bero på honom sjelf att dertill i laga ordning söka rättighet, men att krogrörelsa under intet viikor fick finnas hvarken i huset eller i Alhagen. Hans bärhos bifogade erkännande bekräftar detta, äfvensom ett vädjande till hvar och en som besökt stället, torde leda till helt arnan dager i saken än den insändaren i Aftonbladet på ett lika skickligt som insidiöst och förvrängdt sätt sökt förespegla. Hr Liljegren har för vintern utbyrt boningsrummen för 25 rdr, hvarigenom hela hans kostnad bestiger sig till. 50 rdr. Detta är således de flere hundrade rår, hvarefter egennyttan skulle hafva förledt mig att fika. I sanning en underbar snålhet under det jag offrar mångdubbla summan på parkanläggningen! En småsak, men som ieke bör lemnas obemärkt, jär den insinuationen att hr Liljegrens värdshusrörelse i Alhbagen varit utan all polisuppsigt.Detta är icke enligt med sanna förhållandet, ty redan för några år sedan, efter det flere oordningar förekommit ålands vägarne närmast staden, blef stadsfiskalen bemyndigad att utsträcka sin verksamhet till en viss omkrets atom staden, inom hvilken krets Alhagen är belägen. Beträffande landshöfdingeembetets åtgärd att meddela tillstånd, torde böra bemärkas att den, rikti eller oriktig, i alla händelser tillhör ett annat forum, hvarest den kan öfverklagas. Med denna replik har jag endast åsyftat att inför allmänna omdömet freds mig mot den oblida beskyllningen för egennytta, son man tvärtemot rätta förhållandet velat göra trolig I sammanhang härmed ber jag att få till besvarand upptaga en annan liten anmärkning, hvilken förekommer såsom tillflöde utur redaktionens egna källor och som angår kontrollörsbefattnlngarne. Desst tillsättas af konungens befallningshafvande på förslag, som uppgöres af öfverkontrolliren. Kontrol lörsbefattningarne hafva hittills i allmänhet varit vä högt aflönade och till följd deraf mybket eftersökta. Platserna räcka omöjligen tillför alla: De som blifva lottlöse anse sådant vanligtvis för orättvisa. Det finnes här i länet exempel af en skolmästare, som i detta hänseende gått derhän, att besvära konunger på en resa med sin ansökning och klagan. Sökandernes åberopade meriter bestå vanligtvis i behofvet. Hvad särskilt beträffar landshöfdingens inspektor: torde redaktionen icko illa anse att jag jäfvar denns benämning för en person, som hos mig endast innebaft månadstjenst, och som, med åtnjutande af ful liqvid, lemnat denna tjenst vid emottagandet af kontrollörsbefattningen. Redakt. torde emellertid häraf finna huru lätt hvarje småsak kan få en mörk färg. om man bemödar sig att utfinna en sådan. Slutligen får jag förklara, att det är min aktoiog för redaktionen, som föranleder mig ati vända mig till densamma med öppet visir, öfvertygad, som jag är, att redakt. icke vill vara delaktig i en orättvis smutskastning mot någon. Mariestad den 5 December 1860. J. Wern. Afskrift: Att jag för en byggnad i Ahlehagen om fem rum, köket och en större sommarsalong ibberäknade, i hyra för ett år betalt 75 rmt, samt att härvid var uttryckligen förbehållet att jag self skulle sika förskaffa mig åsyftad rättighet att hålla värdshus, men under intet vilkor fick hålla krog; det varder härmed intygadt — med det tillägg, att någon annan utskänkning af bränvin derstädes ej heller förekommit, än ait distilleradt bränvin varit serveradt vid måltider. Mariestad den 27 November 1860. G. A. Liljegren. få RR RTL Bevittnas TI Fo Oloenn PD II