Aftonbladet – 11 december 1860, sida 1

RETT URRAR Tä yen AR DI AGS IVA SVEA SA CIP AA TIR som uppfyller vilkoren för allmän rätt i förening med allmän : säkerhet: Denna önskan delas af-alla: dem, som icke ha någotintresse, direkt eller: indirekt, verkligt eller inbilladt, vid bibehållandet af särskilda klassers företrädesrättigheter; äfvensom af-alia, som, ehuru egande ett sådant: intresse, likväl ställa rättvisa. och billighet öfver: enskilta, fördelar. ., Å: andra sidan, d. v. s.å derasy söm äro i besittning af orättmätiga företrädesrättigheter och icke ärg benägna att ifrån demafstå, vill man medgifva jemt upp: så stora förändringar, som äro oundgängliga för att undanrödja de: mest i ögonen fallande vidunderligheterna i det nuvarande. representationssättet, under förhoppning att derigenom kunaaundanskjuta eller i. det längsta fördröja : en reform, som gör slut på privilegierna och erkänner alla samhällsklassers lika rätt. Med .denna..sista. kategori hasvännerna af eni reform, som uppfyller vilkoren. för allmän rätt i förening. med. allmän säkerhet, ingenting annat att skaffa, än. att hålla. ett vaksamt öga på dess. försök att motarbeta, en reform, sådan, de; vilja. dens z Men äfven bland. .vännerna af en -genomgripande -reform äro åsigterna, delade-.om hvad som för tillfället är .möjligt att.genoms föra. .Man är af olika tankar om det sätt på hvilket det störa. målet. säkrast kan uppnås. Att det skulle vara fruktlöst, att vänligen vädja till. de-privilegierades. bättre känslor,, tra vi oss.cha 1 en föregående uppsats visat, och Jemna det förslaget helt och, hållet å sido. Två vägar återstå: antingen, att.genom en; kraftig påtryckningfrån -hela. folket söka verka för en genomgripande förändring på en gång, eller ocky att-genom, mindre, förändringar, efter band vidtagna, :smånpingom, åvägabringa representationssättets ombildning. Några anse det sista förfaringssättet vara de säkrare. Af.denna anledning, och då de befara att försöken att på en ginare väg nå målet, kunna föranleda till. förkastande af de förslag till partiella. förändringar, som redan äro bragta å.bane och bland hvilka. man isynnerhet fäster sig vid de hvilande förstagen om : årliga riksdagar; om. bondeståndets förstärkning och om valbarhetens -utsträckning utan inskränkning till. något visst stånd, så tro de sig. icke. utan .oro — såsom det heter, — kunna se steg tagas,, möjligen: ledande till ett sådant resultat. För att kunna fatta hvad inflytande rörelsen för en genomgripande, reform kan utöfva på utsigterna fö de partiella: grundlagsändringar, sorn hvila på ständernas bord, är det nödigt att hafva klart. för sig, buru: förslagen om. dessa partiella förändriegar uppfattas af.dem, som ha beslutanderätten, nemligen .de särskilda riksstånden. Hvad då först vidkommer. de privilegierade ståndeny så ha, vi redan antydt, att deras bifall till.partiella förändringar lemnas sndast: och allenast i afsigt att undanrödja några. af de mest skriande oripmligheternai det nuvarande 1iepresentationssättet; och: för.att derigen .: : pareras yrkandet. på sen gensmgris pande reform, som skulle göra någon verklig rubbning i deras företrädesrättigheter. Hvad t: ex. särskildt svidkommer förslagen om. nu orepresenterade samhällselementers inrymmande-i än det ena än det andra riksståndet, -så gifva de sitt samtycke till dem emedan de hoppas derigenom minska påtryckningen utifrån, och derjemte få tillfälle att peka på de fattade besluten såsom ett bevis, att dock något blifvit uträttadt, och att man bör se tiden an för att erfara frukterna af de förändringar man vidtagit. Detinses följaktligen lätt, att deras benägenhet att gå inpå partiella förändringar möste ökasji samma mån, sonyyrkandena på en-:genomgripagdes reform: blifva allmännare: och kraftigare... .Ju större faran synes för dessa ståndv att: förlora allt, desto beredvilligaresskola. desbefitinassatt gåsin: på: något; Rörelsen för ehvgenömgripande: reform måste alltså;! antingen den: isafseende; på sitt hufvudsyftemål lyckas eller icke, verka hos de båda stånden till fördel för de par ! i lagsändringary som kunha föreafgörande under det denna rörelse Vill roan hafva. et påtagligt bevis att-förhållandet. är, sådant vi här antydt, så aktgifve man endast. på det brinnande; nit för: de partiella grundlagsändringarne, hvilket uppenbarat sig inom just det konservativa lägret, nätt upp ifrån det ögonblick frågan om den stora reformen bragtes å bare. Det skall knappast kunna bestridas, att den agitation, som genom. borgareoch bondeståndens skrifvelser och genom opinionsyttriigarne inom pressen, redan egt rum för en genomgripande Teformy verkat på det hållet mera för de partiella ändringsförslagen än allt hvad som kunnat ur förnuftets och billighetens synpunkt anföras för dessa samma ändringsförslag. M Hvad borgareståndet angår, så behöfva vi icke vara mångordiga,. då detta stånd. under, en följd af riksdagar visat, att det förstått förena ett v rmt nit för. stora och :genomgri-pande reformer med. den: sans och den praktiska. blick, som icke skjuta ifrån sig; något verkligt framsteg, hvilket: för tillfället kan göras. Vi öfvergå derföre genast till fjerde ståndet, .hos hvilket man isynnerhet förmenar att arbetet. för den stora reformen skulle; tillintetgöra utsigterna för de. pattielia ändringarnej ja, till och med att önskan att erhålla en mera genomförd reform, endast. är. en föres vändning, på hvilken ståndet. stödjer sig för att kunna förkasta vissa partiella -grundlagsändriagar. OA ae Vid framkastandet af. denna njisstanke mot. bondeståndet, stödjer man.sig förnämligast, om ej uteslutande, vid ståndets beslut an-gående inrymmandet.,darstädes af förut o presenterade bemmansegare.. Då vi vid dagens. början på. det, varmaste. tillstyri nämnde reform, förätsade, vi. att ett ulelsg skulle gifva anledning till. en:;.sådan, beskylls nibg not bondeståndet. Argumentet. bar, så. ledes icke öfverraskat oss, och. det, skall icke; heller öfverraska. oss, alt se det. ofta upprepas. af representationsreformens, motståndare.; Dess vänner deremot skola, såsom vi hoppas, nog,