Aftonbladet – 8 december 1860, sida 3

— Löjtnantsmålet. Till Redaktionen af Aftonbladet. Således är Djurgårdsspektaklets andra akt genom tingsrättens domslut utagerad. Man I kan härom säga, att ingen vann och ingen tappade. Likheten inför lagen är bevisad sålunda, att våldsverkaren är lika med den våldförde. Den herrn har slagit den herrn på örat, det var dunt; ech den herrn har fätt ett slag på örat, det var också dumt. Å andra sidan är olikheten inför lagen bevisad; ty herrn med goda tonen och fina rocken går fri med några riksdalers böter, hvilka för slusken och trashanken skulle förvandlas till motsvarande fängelse vid vatten och bröd. Några hundra riksdalers böter äro för rikeman en pris snus. Middagen på Hasselbacken utom sönderslagna krukor, glas och bordskifvor, kostade mera än upplupne böter för vägafridsbrott och ersättning för sveda och blodviten. Lefve penningen! Pengar ge mod, Mod ger öfvermod. sjunger Fortunatus. Men stackare den fattigman, som efter intagen törtäring skulle råka förgå sig, äfven han, och utdela ett eller ;fpar knytnäfveslag. Fem eler tio riksdalers böter äro för en sådan snart förvandlade, och gunstig herrn får i ett trångt kyffe vid brödbullan och vattenkruset god tid att reflektera öfver ett 24 skillingar kalas sorgliga följder. Böternas storlek bestämmes efter brottens större eller mindre art, förbrytelsernas större eller mindre mängd; men ingen lärer förneka att samma summa böter för den fattige som förj den rike blifver olika summor, enär förmögenhetstillgångarne härvidlag väl måste tagas till norm. För den fattige faller det sig således dyrare att begå öfvervåld än för den rike. På denna punkt befinnet sig vår Jagstiftning. Men säkeit är, att om en engelsk jury afgjort detta mål,så hade, om äfven de unge martissönerna varit lorder, deras dom blifvit helt annorlunda, och en engelsk domare skulle ålagt dem att utgifva ett högst betydande skadestånd. Slagsmålet i och för sig är, om ej förlåtligt, dodk förklarligt, genom dels det ungdoraliga öfvermodet, dels de anfallandes upp rymda sinnesstämning. Det är derföre icke vid detta ensamt som jag vill fästa någon särskild uppmärksamhet. Men det är vid en lång tids bånfull och retsam sinnesråhet och missaktning mot en publik, hvilken, ehuru stundom sammansatt af frejdade namn, snillen, konstnärer, vetenskapsmän och alltid al hyfsadt och vettigt folk likväl af dessa herrar trotjenare benämnts med namnet packnp. Detta onda tyder på ett organiskt fel, som är att söka i inre, ej.i yttre och tillfälliga förhållanden; ett fel, som torde hända kan spåras antingen i de unga medborgarnes första uppfostran i hemmet, sednare vid läroverken eller sednast vid de kårer och regementer, vid hvilka de äro upptagna. Detta onda måste på ett eller annat sätt hjelpas; och kunna icke lagar och f rfattningar bota dylik ruttenhet, så I är det pressens skyldighet att uppträda utan skonsamhet. Hvad betyder denna råhet i seder, detta hån mot allmänheten, denna okunnighet om opinionens betydelse, denna blindhet för civili. sationen, denna döfhet för ropen om medbor1, gerlighet, detta trotsiga hån mot lag ochi skick? Kunna ej dessa herrar lära sig begripa att de i första rnmmet, för deras anställning I medlön vid respektive kårer hafva att tacka just detta folk, hvilket de förolämpa och hvilket med svett och möda hopsamlar denskatteskärf, som sedermera af dem under ett öfverIi . l : a e a I dådigt lefnadssätt förslösäs! Eller månne de tro på en traditionel vördnad för namn och slägt skapsförbindelser eller på en feg skrämsel för ett mähända inom kort till saga förvandladt bajo nettvälde? Bedröfiga villa, som låter längesedan I, utlefvade meningars bleka fantomer, i ettli sekel hvars lösen är frihet och broderlighet, så I: blända och förvilla! ! Med slappa lagar kan dock intet uträttas och mot konsiderationernas inflytelser måste den offentliga diskussionen blifva vapen. : Då man erinrar sig huru det förfors med en annan gardesofficer, som för några år sedan oå H. K. H, kronprinsens befallning fick tilåtelse att inlemna-sitt afsked, endast för fylleri på spektakelvakt, i hvilket tillstånd han likväl ej förgrep sig mot någon, vare sig med skymford eller hlodviten, så kan den utanför stående betraktaren icke undgå att fråga sig. om den denna gång visade stora fördragsamheten föranledes deraf, att ett par af de nu elande, genom vid gardesregementerna anställde sex eller sju kusiner och halfbröder, örutom vid hofvet engagerade onklar och ränder, hafva många och nitiska beskyddare, hvilka ej lära försum sat att blidka höga velerbörande. Dylika orättvisor äro bedröfliga för den öfriga armåns befäl. Vid landtregimentena upprätthålles militärståndets heder vida sträusare, och härpå skulle insändaren kunna uppI räkna många och färska exempel; men såsom officer vill han endast på det innerligaste beslaga den vänvård om heder och sann esprit,)som genom dessa värfvade löjtnanters beteende blifvit uppenbar, till och med utom vårt rikes gränser, äfvensom den lagens slapphet, som straffar på ett sätt, sem för de felande icke är något. Icke allenast genom dylikt j undseende med grofva förseelser .begångne mom garnison af ynglingar, uppblåste öfver det I, höga chefskapet och den dermed följandel: rangen, utan äfven genom orättvisor åt ardra nåll inom armåns förvaltning, framförallt zenom befordringsväsendet, afsvalnar det öfriga armebefälets nit för yrket och tillit till armens högsta befäl. ; Måtte unga och varma hjertan taga sig anv armåns angelägenheter, ty det är för fosterlandets ära af högsta nöd! Officer. Rättasånse. arch Palicenker