Om teaterabonnementerna. Såsom varma vänner af teatern — än mer såsom. fosterlandsvänner, hafva vii detlängsta velat betvifla möjtigheten att det på allvar kunnat vara i fråga att endast vissa på förhand utkorade personer skulle sättas i tillfälle att abonnera under fortsättningen af innevarande spelår på de bättre platserna å kongl. teatern, och vi fägna oss derföre nu uppriktigt åt att kunna meddela våra läsare det sednast till våra öron komna rykte i detta ämne. neml. att hela saken såsom misslyckad och missförstådd, kommer att förfalla. Vi älska att tro på deana af aktningsvärda personer oss meddelade uppgift, och skynda att gifva offentlighet åt densamma, för att så fort och så fullständigt som möjligt, söka utplåna det vidriga intryck, som ifrågavarande rykten gjort på allmänheten. Om det verkligen så kommit att tillgå som det berättades, att, med uteslutande af annat godt folk, -abonnementstillfälle blifvit erbjudet endast åt de gouterade, scm uppförts å förslagslistor, är klart att icke allenast hela den del af teaterpubliken, som väl icke gör anspråk på eller ens affekterar att räknas till de förnämå, men likvisst. känner sig, med full befogenhet, lika berättigad, som de, att för sina penningar få konkurrera om platserna på den genom stats bidrag underhållna teatern, skulle Kännt sig djupt sårad, utan ock att de familjer af de högre klasserna, hvilka med eller utan uppsåt blifvit förbisedda vid listornas upprättande. delat de förras billiga förtrytelse. Följden hade blifvit den för teatern bedröfliga, som en insändare i denna tidning redan påpekat, att alla förbigångna eller uteslutna afbållit sig från de kongl. spektaklen icke blott å abonnements-, utan sannsynligt äfven å andra dagar — att teaterns inkomster följaktligen skulle kommit att sjunka på ett för dess bestånd allt för betänkligt sätt, särdeles som ett fortfarande statsbidrag svårligen kunnat påräknas för en teater, som skulle hafva synts mera egnad för befordrandet af ett vid alla tillfällen förhatligt favoritsystem än för nytta och nöje åt folket, som betalte fiolerna; — att teaterns förnämsta sujetter skulle, så vidt för dem sig göra låtit, dragit sig från en inrättaning, som förlorat den större publikens välvilja och hvars financiella :ställning vore hotad. Men, ehuru skadliga följderna kunnat blifva för teatern, hade de dock varit underordnade — ty man kan i nödfall undvara en kongl. teater — betydelsen af de föreställningar, som denna sak — småsak om man så vill — kunnat framkalla om upphofvet eller om underlåtenbeten att hindra utförandet af den olyckliga ideen. Vi tvifla ej att icke denna vår mening delas af allmänheten, inberäknadt det stora flertalet af de s. k. högre klasserna, oeh glädja oss således uppriktigt åt boppet att hela saken sta; nar vid ett tomt alarm, som snart skall förklinga och glömmas.