den aftonen. — Ni vet att grefvinnan P. är sjuklig. Hon har icke vågat sig på spektaklet någon af de föregående gångerna. Hon -.bad mig derföre skaffa henne ett första radens oxöga, — Jag lofvade så väl detta, som att följa henne. : Nå väl, grefvinnan är särdeles tråkig; kom derföre och hjelp mig att härda ut de långa mellanakterna. Ni utöfvar då tvenne goda gerningar, glädjer den sjuka grefvinnan, hvars gunstling ni är, och förströr mig. Lothards panna mörknade. Nathalie hade utlagt ett formligt försåt, hon hörde sig först före om han bestämt sig för att icke bevista spektaklet och gjorde det sedan omöjligt för honom att vägra. å 6 När Hvita Frun uppföres; svarade Lothard, så skall jag hafva äran ledsaga damerna.n Tack, bästa baron; och nu ett slutord. Tillgif att jag under loppet af tvenne år roat mig mel att låta er tro det jag kände mamsell Smidt. Jag ångrar nu detta upptåg och tillstår uppriktigt att hon är mig en helt och hållet obekant personlighet. Jag tror, grefvinna, att hon varit det; men jag är med detsamma fullt och fast öfvertygad att ni just nu vet hvem som burit detta namn., : a Hvilken förutsättning! hvaruppå grundar ni en. På min kännedom om er. Ni är aldrig farligare än när ni är mild. Då bjuder klokheten att -man är på sin vakt Farlig, hvad menar ni dermed? . Den är farlig, som tror sig ega förmågan att såra : Och detta säger ni åt mig? Ja, fru grefvinna, just åt er; ty bakom. det öppet uttalade erkännandet att ni icke kände mansell. Smidt, döljer ni er kunskap om hvem. hon är, — Ni vet nu att madame Dorbino